Efter en halv dag

så har min Longfield's Twins slagit ut ordentligt trots regn och rusk:



Var bara tvungen att visa den. Färgbeskrivningen är fylld röd med gul-orange detaljer... Hm! Röd vet jag inte om jag kan kalla den... Eller vad säger ni?

Fortsätter att vänta...

Trodde att min daglilja Longfield's Twins skulle vara utslagen idag, men tyvärr vill inte knoppen öppna sig ordentligt.

Undrar om den slår ut eller om den kommer att se ut så här hela dagen och sedan vissna?

Här är en som skänker glädje desto längre, min vita solbrud. I flera veckor blommar den lika fint som första dagen.
Här kommer det en som är ny från förra året (Gulklint) och jag tycker den är mycket speciell. Den visar inte hela blomman på en gång utan ger lite i taget...

Dagliljor

De fortsätter att vara mina favoriter, alla de olika sorter som finns och varje morgon går jag en vända för att se om någon ny har slagit ut. Tyvärr finns det flera som inte visar tecken på att blomma i år.. Tur då att de som blommar är så pass vackra så att de väger upp besvikelsen över de som vägrar..
Night Beacon är sååå vacker och nu har jag dessutom hunnit snygga upp runt den. Igår kom sekatören fram och det rensades rejält, med hjälp (eller stjälp) av troföljaren Buster...

Vart jag än vände mig i rabatten så nog var det en tass som stack fram mellan växterna för att busa lite.. När han sedan tröttnade på att jag inte lekte utan sa "nej" hela tiden så rusade han upp i äppelträdet bredvid och försökte busa därifrån. Flera gånger höll han på att ramla! Visste inte att inte alla katter är specialister på att klättra i träd, Buster är dessutom rätt klumpig av sig och då menar jag inte tjock utan helt enkelt en klumpig katt...

Night Beacon som den såg ut igår och idag har den bara en utslagen knopp,, som inte har lyckats öppna sig helt. Men här ser man i alla fall den rätta färgen:

Little Grapette är även den helt underbar:

En del av de som har visat knopp är Artic Snow och Chicago Knockout. Väntar spänt på deras blommor:


Tror nog att det dröjer ytterligare några dagar innan de belönar mig med sina blommor. De som inte visar knopp än undrar jag lite över. Finns det de dagliljor som bara blommar vartannat år eller vad är det som gör att de inte kommer varje år? Chicago Sunset blommade överdådligt för att par år sedan efter en flytt men har sedan dess inte blommat. I år kommer det en liten stängel med endast få knoppar.
Här en bild från min gamla blogg över en av blommorna (de är enormt stora!):

Vill även passa på att uppmärksamma att PRIDE-festivalen pågår den här veckan. Skänk en tanke till alla de som brottas med fördomar och känner sig utanför pga sin sexuella läggning.

Lite bilder från trädgården

Kan ju inte bara göra ett depp-inlägg utan måste väl ändå visa lite trevliga bilder från trädgården och från gårdagens skörd av skogens guld!

Dagliljan Little Grapette har äntligen visat sina första blommor.

Alunroten Phink Whisper



Rosen Crownprincess Margarethe

Förnimmelse av en förlust

Hur kommer det sig att man ibland både kan uppleva en lyckoruskänsla och samtidigt känna en djup sorg av att ha förlorat något eller någon?
Jag är så lycklig över att ha fått uppleva Geneveskolan under de helt underbara veckorna i början av sommaren, men samtidigt så smyger sig en känsla av förlust över mig, en sorg över att ha fått en tydlig insikt för hur världen ser ut runt omkring oss, vilka orättvisor det finns samtidigt som jag sörjer de människor som jag har lärt känna i tre veckor och som jag troligtvis aldrig mer kommer att träffa..

Jag har ju inte skrivit så mycket om det eftersom jag har en blogg där jag skriver om mitt fackliga engagemang och tankar kring det...
Dessa helt underbara människor som jag har fått äran att uppleva stora saker med i tre veckor har lämnat ett stort tomrum hos mig. Jag har ju turen att ha en av deltagarna boende ganska nära mig och vi har träffats och pratat om alla våra minnen. Vilken tur att det finns någon i närheten som man kan prata med precis alla upplevelser om, annars är det svårt att förklara hur det kändes för någon som inte har varit med. Det blir lite som att titta på nyheterna på tv och säga "fy, så hemskt", sedan kan man stänga av och det är inte mer med det. I Geneve träffade vi människor som är med om hemska saker dagligen i sina hemland, precis som på nyheterna och de kan inte stänga av på en knapp... Det är så svårt att förstå att det kan hända hemska saker i vår värld i "modern" tid när man sitter här hemma och undrar över vad man ska ha till middag och att det faktiskt är sista semesterveckan...
Usch, det här vart ett deppigt inlägg, men idag av någon anledning så känns det lite extra tungt och saknaden är större än den har varit.
Får nog ta en vända ut i trädgården så att det känns bättre..

Rundvandring i trädgården

Hemkommen så sent som i går kväll var jag bara tvungen att ta en tur i trädgården och beskåda allt som behöver göras samt nyutslagna skönheter.. Min favorit har precis öppnat sina vackra knoppar, men ni får ha överseende med allt som behöver göras i rabatten (det syns massor av överblommat bredvid):



Night Beacon, visst är den vacker? Tyvärr återger inte kameran färgen korrekt, jag är ingen bra fotograf, den är egentligen lite mörkare i tonen än vad bilden visar. Måste lära mig att ställa in kameran ordentligt.

Maya var naturligtvis med i trädgården, men kanske borde hon ha hetat Tummelisa istället? Inte för att det är ett näckrosblad, utan det är ett rabarberblad... Inte till för katter helle rutan det ska vara ett fågelbad!! ;)

Hästar, hästar och åter hästar....

Vi hann vara en timme på stranden innan åskan och regnet nådde in... Men åh, vad jag njöt den stunden! Maken och yngsta styvdottern hann bada en bra stund innan vi nog tyckte att det var bäst att dra sig till bilen igen. Precis som vi satte oss ibilen kom de första dropparna på vindrutan!
Senare på kvällen kom så solen åter och med kameran i högsta hugg gick vi en kort promenad. Vart man än tittar runt stugan så finns det gårdar med hästar. Lekte lite i photoshop och gjorde dem svartvita...



Måste erkänna att suget efter att rida igen blir starkare varje gång vi är här nere i Skåne, med alla vackra halvblod i närheten!!

Tivoli

Efter att ha utstått sonens ilska under halva dagen, där jag var den mest hatade personen i hela världen för att han inte fick åka hem till flickvännen (2 dagar innan semesterveckan är slut), så bestämde vi oss för att åka till Köpenhamn och gå på Tivoli! Så vi trotsade regnet och tog oss ner till Malmö för att där ta tåget över till Kobenhavn. Måste erkänna att efter Geneveskolan så njuter jag av att höra både danska och norska, något som jag inte upplevde innan jag var i Geneve. Alla var så enormt trevliga och det minnet sitter kvar och blir mer levande när jag hör språken. Det hade varit mycket trevligt att kunna träffa några av mina danska kollegor, men tyvärr hade jag inget mobilnummer inlagt.. Annars hade jag åtminstone skickat ett sms med "en hilsen".
Nåväl, tåget bordades och vi åkte den 40 minuters resan över sundet till vårt grannland. Sonen var grymt ilsken och vägrade se på sin "korkade morsa som inte brydde sig om något eller någon mer än sig själv". Tilläggas kan att de inte visste att de skulle få gå på Tivoli... Minen på den yngsta styvdottern när hon förstod att hon skulle få åka karusell var obetalbar! Minen på styvmor när det gick upp för oss vad det skulle kosta att äta där inne var inte lika obetalbar...

För att ni ska förstå hur ilsken min son var så kan jag berätta att när inträdet skulle betalas så skulle han INTE ha åkband som de andra två! Han skulle minsann inte njuta av något därinne, han skulle fortsätta att vara SUR!! De andra två skuttade iväg med sina åkband glada i hågen, medan min son lommade efter oss och bara nickade till svar.. Men efter maten hände något...

Barnsliga mamma ville kasta bollar och skyllde på att hon behövde avreagera sig.. Kan man tänka sig, efter ett par spelhålor där jag alltid förlorade så pratade sonen med oss igen!!! Jippi! Dagen var räddad! Dessutom hittade han en apparat där man kunde vinna en Ipod.. Där spelade han bort nästan motsvarande ett åkband....

Under tiden åkte sextonåring nr 2 slänggunga; HU!!

Som tur var slutade dagen med att alla var glada och nöjda efter en mycket trevlig dag på Tivoli i Kobenhavn! ;)

Hallå sommaren!

Vart tog du vägen? Vi skulle vara tacksamma om du ville infinna dig åtminstone i några veckor till!!! Tänk på barnen som har sommarlov och på de stackars föräldrarna som arbetar hårt resten av året och gärna vill ha några fina veckors semester att ladda batteriet på. För egen del klagar jag absolut inte (jag hade ju tre helt underbara veckor i Geneve med solen närvarande i stort sett hela tiden, både vad gäller väder och sinne!).
Gårdagen bjöd ju faktiskt på sol, men även på en vind som gjorde att det var svårt att sitta ute nom man inte lyckades hitta lä. Vihade en helt underbar eftermiddag hos en av mina kursledarkollegor som bjöd på fantastisk god lunch och trevlig samvaro. Där njöt vi även av solen på den vackra verandan i lä!

Här sitter våra två sextonåringar som inte så gärna vill vara med på bild.. De njöt av solen i de av kollegan egenhändigt tillverkade solstolarna! De lämnade mig grön av avund... Vill ha!!!
Efter flera timmar hos kollegan så åkte vi till Nimis och klättrade. Den ena av sextonåringarna muttrade surt att det var väl inget kul att behöva hänga med på allt som vi vuxna bestämde, men vem tror ni glatt klättrade och hoppade runt på stenarna nere vid Vilks konstverk? Just det, samma "sura" tonåring.





Vi avslutade dagen med att åka till stranden.. Med +16 grader i luften försökte två av barnen att bada, men bara en klarade av att doppa sig... Hu' vad kallt det såg ut!!

Morgonpromenad

Vädret har bjudit på lite av varje denna morgon. Först skinande sol, sedan regn och till sist sol igen! Vi passade på att ta en två timmarstur till fots. Landskapet är så vackert och vi njuter av att se alla välskötta gårdar och alla fina halvblod. För en gammal hästtjej så är det ögongodis! Se bara:

jag bara måste erkänna att den här hästen väcker habegär, precis som när jag ser en vacker daglilja ;)
Många vackra trädgårdar gick vi förbi, men den som imponerade mig mest var den där tom utsidan av staketet hade en enormt vacker lång rabatt. Där satt bl a denna vackra daglilja:


Imponerande vacker trädgård! Jag var nära att knacka på och fråga om jag fick titta, men då hade nog maken skämts för mig så jag stod emot lusten...
Vackra välkomnande skyltar sitter uppe lite här och där:

Vad gör man i Skåne när regnet fullkomligt öser ner?

Jo, man åker till Väla! Där har vi tillbringat dagen efter att ha startat med en ca 7 km lång joggingtur på morgonen. Eftersom maken var med så fick jag hålla lite högre tempo än vanligt och det medförde lite illamående vid hemkomsten. Är ju envis till tusen och måste försöka ta en spurt med honom eftersom jag annars ligger långt efter, trots att jag har tränat sedan i oktober och han inte har sprungit på flera år!! Ändå springer han med lätta steg när jag pustar och stånkar långt efter honom. Orättvist!
Nåja, efter att ha tillbringat flera timmar på Väla och inhandlat både nödvändigt och onödigt så tog jag med mig kameran ut igen. Det är alltid roligt att fotografera små detaljer i omgivningen och idag var det både det ena och det andra som dök upp. En del önskade och andra mycket oönskade ting...

Lite höstbild över det hela! Den här bäcken ligger precis nedanför huset och är sååå charmig. Ägarna, ett mycket trevligt par, har dessutom gjort en hörna där de har ställt två badkar som de fyller med varmt, skönt vatten och så kan de ligga där med ett varsitt vinglas och titta ut över bäcken och solnedgången! Vilken fantastisk idé!

Vad skulle jag inte ge för att ha en sådan här bäck rinna genom min trädgård...
Oönskade ting då? Ja, jag antar att igen vill ha den här besten i sin trädgård:

Var man än kliver så är de där!! Usch och tvi!
Men något jag verkligen önskar till min trädgård är detta:

Tänk att få ha en så fin damm i sin 7000 kvm stora trädgård! Med en så här vacker bro! Och var passar den bättre än i vår stora trädgård med massor av plats??? Vill ha!!
I den vänstra längan bor vi. Stort och rymligt, gammaldags men samtidigt med allt man behöver för att det ska vara bekvämt.

Jag är, trots att jag är lanttjej, bekväm av mig så ett badrum med fräsch dusch och handdukstork är ett måste, eller en stor fördel åtminstone. Måste erkänna att jag skäms lite över det ibland, eftersom det egentligen är en mycket oviktig detalj om man sätter in det i ett värdsligt sammanhang där människor inte har mat och får sina rättigheter kränkta varje dag....

Framme

Äntligen framme vid vårt lilla semesterparadis. Så här vackert är det:

Dammen som de har anlagt kan göra vem som helst grön av avund. Runt den sitter härliga växter som skapar känslan av att vara i ett exotiskt land.. Titta bara:

För att se proportionerna:

Gigantiska blad ;)
Tyvärr så faller regnet med jämna mellanrum, men det finns ju alltid roliga saker att göra ändå. Vi har ju turen att ha biljardbord i vår länga och det ser vi alltid fram mot att få spela hela familjen! Jag ser framförallt fram mot att få spöa tonåringarna men i år är det inte som det brukar.. Får själv spö :(

På väg del 2

Vi närmar oss så sakteliga det slutliga målet för vår resa. Tyvärr är inte vädrets makter med oss, men min cybervän från bloggen "Livets glädjeämnen" har berättat att bättre väder är utlovat redn till imorgon! Sån information gör mig glad :)
Vi har hunnit rasta vid Brahehus där en paus vid ruinen är ett måste för att än en gång beundra den vackra utsikten över Visingsö.


Ser verkligen fram mot att komma till stugan!