Ljuvliga höst!

Nu var det länge sedan jag skrev något, men idag måste jag bara dela med mig av lite bilder från det fantastiska landskap vi kan njuta av här i vårt avlånga land. Känner mig så bortskämd, kan gå några enstaka km från det egna hemmet, få njuta av sprakande färger, fantastiska vattendrag och en helt spegelblank sjö som alla höstfärger malligt speglar sig i! Det kan inga pengar i världen köpa, utan det bjuder naturen helt gratis på! Fantastiska värld! 

                                

Som om inte den strålande solen och en vacker blå himmel vore nog, träden bjuder på sina allra vackraste färger. Gröna granar, gula aspar...........

                                

Favoritstråket en sådan här dag går oftast upp till kursgården för att avnjuta den vackra naturen vid sjön. Många glada minnen finns det härifrån, både gemensamma med familjen och från min egen uppväxt. 

                               

Hela vägen från kursgården upp mot sjön rinner den bäck som en gång i tiden drev hammaren vid bruket runt 1600-talet. 

      

                                 

       

                                       

Tänk om denna spegelblanka sjö kunde berätta sin historia! Allt från tiden då Hindriksen, Von Fersen, Thyselius, De Geer eller Collett Vogt ägde denna del av byn, den "nordesta" delen.. Ganska fascinerande att tänka sig allt som sjön och marken runt omkring måste ha varit med om då bruket var i full gång.

       

Naturen bjuder på en hel del lustiga saker också. Trädkramare som inte är av den sort vi är vana vid:

       

                                   

                                   

Se bara hur det ser ut som att detta träd försöker liksom hålla stenen på plats, kramar liksom om kanten på den.... Eller denna tall som låter fantasin skena iväg åt andra håll....

                                     

Kanske har den i ren förskräckelse av det som hände vid det lilla badhus, som en gång låg vid en stor sten inte långt från dena tall, växt på detta sätt? 

                                 

Det enda som finns kvar som minner om att det en gång har funnits något mer vid den här stenen, är en stor järnögla vid stenen lägsta kant... Man anar den lite svagt i högra hörnet....

Det var längesedan jag såg sjön så spegelblank! Det är knappt man ser vad som är himmel och vad som är sjö på bilderna...

       

          

                              

Måste bara avsluta med en bild från gårdagens solnedgång på väg hem från arbetet. Enjoy!