tisdag 3 januari 2012

2012 - Nytt år, nya utmaningar

Ingen kan ana hur skönt jag tycker det är att 2011 är över. Visst, det hände bra saker också, men många händelser var tuffa att behöva möta... Men nu ser jag framåt istället och hoppas på ett mer positivt år. När man råkar ut för svåra upplevelser så blir det ett ständigt ifrågasättande av hela ens existens, åtminstone var det så för mig. Jag har läst åtskilliga böcker för att försöka hitta svar, hitta en väg ut ur alla dessa tankar och funderingar. Jag har läst om mindfullness, beteendemönster, gjort tidslinjer mm. Just nu läser jag Fredrik Lindströms När börjar det riktiga livet - en fantastisk bok som visar på hur vi hela tiden försöker få fatt den perfekta lyckan, bli tillräckligt framgångsrika, köpa den perfekta soffan, bli den perfekta föräldern, ha den perfekta uteplatsen mm. Ingen ser de där små detaljerna i vardagen som faktiskt gör att vi är lyckliga. För vad är lycka? Är det att ständigt gå runt och le stort? Är det att känna ett lyckorus i magen när den man älskar tittar på dig? Eller är det att ha ett jobb man trivs med, ett hem man längtar till och en familj eller partner som bryr sig om dig? Och vad är egentligen kärlek? Finns det rätt och fel när det kommer till hur man visar att man älskar någon? Måste man alltid vara öppen med sin kärlek, prata om den, visa den med kramar eller pussar? Eller räcker det att man finns där, ställer upp, tar hand om när det behövs, visar sin kärlek på ett "annat" sätt än med ord? Låt oss ta ett exempel: person A älskar person B. Person A vill att person B ska visa det på ett sätt som personen är van vid annars tror hon inte att person B älskar henne. Men person B är väldigt tystlåten av sig, uppvuxen utan kramar och verbal kärlek i form av ord och fortsätter därför samma beteendemönster som person B är van vid. Han är dessutom van vid att de få gånger han har pratat om känslor så har det inte "dugit". Därför blir person B än mer tillbakadragen och vill inte bli besviken igen. Person A går då till person C som är mycket öppen med sina känslor och bedyrar sin kärlek till person A och säger att person B inte älskar henne eftersom han inte kan säga det på samma sätt som person C. Person A tror på person C och utan att reda ut detta med person B bestämmer sig för att aldrig mer träffa honom även om det gör ont inombords. Person B blir helt förkrossad av att aldrig duga, aldrig bli trodd bara för att han inte uttrycker sin kärlek som person C och bestämmer sig därför att skydda sig genom att ge upp trots att han älskar person A av hela sitt hjärta. Precis som Fredrik Lindström vill visa med sin bok- livet finns här och nu, vi kan inte vänta på att det ska börja, det finns ingen mall för livet - så finns det heller ingen mall för hur man bör vara när man älskar. Livet och de händelser vi har varit med om har format oss till den vi är och kan i mångt och mycket förklara varför vi gör som vi gör. Lägg där till varje människas personlighet som krånglar till det hela lite mer. Därför får vi aldrig ge upp utan vi måste försöka förstå varandra, ställa kontrollfrågor så att vi verkligen vet att vi har förstått vad den andre menar. Så många konflikter, krig och skilsmässor som hade kunnat undvikas om vi hade försökt förstå varandra, prata istället för att gå när missförstånd uppstår. Så många barn som inte har tillgång till sina föräldrar för att föräldrarna inte kan hålla sams, för att den ene baktalar den andre.. Så många krig som har startats pga missförstånd.. Så många människor som är ensamma pga stolthet, falska rykten eller missförstånd... Tänk vad många människor som har förlorat någon de älskar på grund av missförstånd! Döm därför aldrig någon på grund av något som någon annan har sagt till dig! Ta reda på sanningen själv! Se alltid till att skapa dig en egen uppfattning! Ta vara på livet och varandra! Hoppas att detta blir året när vi tar hand om varandra, oavsett var vi bor i världen, året då alla barn får gå i skolan, alla har tillräckligt med mat och någon att älska!

technicolor dreamskies over eagle lake

tisdag 15 november 2011

Underbara tisdag!

Om ni bara visste vad det betyder för mig att skriva underbara tisdag! Som synes på bloggen har den inte varit prio nr 1 under hösten utan det har fått stå tillbaka för andra viktigare saker, som t ex min egen hälsa. Inte för att jag har varit sjuk, men därför att sedan våren har det varit otroligt tufft och jag vågar fortfarande inte andas ut och ropa hej. Men jag tar små myrsteg mot att hitta tillbaka till den där glada personen som jag brukar känna igen som mig själv, den där personen som för det mesta hittar positiva saker i allt hon företar sig, ser en utmaning i att klara det som andra säger "det går aldrig" om... Det har funnits dagar när jag helst har velat dra täcket över huvudet och inte velat stiga upp alls, någonsin. Dagar när jag har betett mig som en annan människa, dagar då jag har känt mig helt främmande för mig själv, då ingen kan förstå eller känna min smärta. Dagar då tårarna kommer till synes utan anledning. Jag hoppas verkligen att dessa dagar är över! Jag har sådan ofantlig tur som har ett arbete jag älskar, kollegor som är fantastiska, är frisk, en son som jag älskar över allt annat och en man som har fått utstå allt detta och ändå står kvar vid min sida. Vilken resa! Att inse att den man älskar inte är ofelbar, att inse att man själv inte är perfekt utan att vi bägge kan göra misstag som man aldrig trodde att man skulle utsätta den andre för, att sedan inse att det går att bearbeta sin självbild, inse sina brister, ta itu med dem och försöka förbättra det man har, det är en sjuhelsikes resa som jag inte vill göra om någonsin. Men trots det så har jag insett att det kan komma bra saker ur något som man ser som en katastrof när det väl händer. Att det sedan händer saker inom familjen som man inte råder över, inte kan göra något åt gör inte saken lättare. När man dessutom inte kan finnas där för att stötta familjemedlemmen som råkar illa ut så känns det etter värre.... Men nu har jag bestämt mig för att det får vara nog för i år, nu ska här mås bättre. Inget mer ömkande, utan nu ska mitt gamla jag få återuppstå i en ny förbättrad version med fler applikationer och programvara som är mer användbar. Så nu slutar vi med att inte kunna sova om nätterna, att inte kunna äta mat och att gråta!