fredag 30 oktober 2009

Ljuva fredag!

Så har då fredagen kommit även den här veckan, trots att man kanske inte längtade riktigt lika mycket den här gången.. Det innebär ju ännu en dag närmare måndag och återgång till arbete!! Men det ska nog gå även i november, precis osm det gick bra i oktober!
Vilket kanonväder vi har haft idag! Jag har verkligen njutit av solen och de vackra höstfärgerna! Har hunnit byta däck på bilen, städat i källaren tillsammans med sonen, tvättat kläder samt tagit lite bilder av fåglarna som verkar gilla talgbollen som har hängts upp åt dem. Maken vart tvungen att jobba trots semester så eftermiddagen gick snabbt åt för sonen och mig nere i källaren. Jösses, så mycket skräp vi har lastat in i kärran för att ta till tippen imorgon!
På morgonen såg jag en fågel i trädgården som jag inte har sett där tidigare:

Ser ni gröngölingen mitt i bilden där rabatten slutar? (klicka på bilden så blir den större och lättare att se fågeln.)Tyvärr hade jag inte rätt objektiv på och jag vågade inte vänta för då skulle han säkert flyga sin väg, den rackaren. Måste bara tillägga att gräsklipparen har idag fått komma in i källaren för vinterförvaring! Så skönt!!!

Dessa två kom ganska bra överens på talgbollen men när det kom fler så vart lite fight om godsakerna:

De är så fina att titta på, när jag ser dem hålla på runt maten så längtar jag faktiskt efter snön så att det kommer fram fler sorters fåglar och tar för sig av maten. Funderar på att be maken snickra till en ny fin fågelstuga med riktigt matbord till.. Min gamla "Bed and Breakfast" gick sönder i blåsten i våras! Det roliga är att om jag frågar maken så svarar han alltid "Det är inga problem, det fixar jag", men det dröjer sååååå länge innan det blir fixat.. Har ni också sådana makar?? Alla saker måste finnas hemma, rätta verktygen ska hittas och naturligtvis rätta humöret! Det är ju i och för sig inte konstigt, sådan är jag nog själv med, även om det tar emot att erkänna. ;)

Sista vändan ute ikväll så ville jag ta en bild på den fantastiska månen, men den är lite oskarp. Fokus skulle vara på höstlöven framför, men det lyckades inte riktigt. Tyvärr var ljuset lite otillräckligt men månen syns ju i alla fall!

Ha en riktigt skön fredagskväll!

onsdag 28 oktober 2009

Så har jag då lov! Thank god!!!

I två hela dagar kan jag njuta av livet lite extra mycket! Jag känner mig så upprymd, det ska bli helt underbart! Sonen är för en gångs skull hemma med flickvännen, sjuka är de bägge två.. Fast idag har sonen städat köket och gjort så fint. Sådant blir jag glad av ;). Styvdottern är nöjd efter att ha varit på Naturhistoriska med sin pappa och sedan sett en film på Cosmonova ochjag har njutit av en dag på skolforum med en mycket trevlig kollega och vän!
Så nu tänkte jag att jag skulle planera lite vad som ska göras under dessa dagar, jag har ju helgen också! Jippi!! Hade tänkt att åka och hälsa på en fd kollega i Norrköping, men det visade sig att han ska åka till Paris imorgon bitti, den lyckosten! Så nu måste jag hitta på något annat... Källaren har fem rum, två städades ur i våras så de andra tre borde ju göras nu, dels för att bereda plats för åkgräsklipparen (som jag vägrar ha ute den här vinter också!), kånkelistånkgräsklipparen (den som man måste skjuta själv ;), lite trädgårdsmöbler samt annat smått och gott som inte har kommit på plats än. Sedan har jag ju all tvätt som är ren men inte struken... De där rättningarna som är kvar ("boken om mig"), omdömena som ska vara klara senast söndag kväll, det där rummet som vi har använt till att "ställa undan" saker i... Ja, så var det ju snart måndag igen, då! Men tills dess ska jag njuta!
Av en sådan här:

Kanske lite sådant här:

Men sådant här ska jag undvika:

Om jag kan.....

söndag 25 oktober 2009

Octupulets Mom Admits Mistake

Höstlov


Så har höstlovet anlänt och i tre dagar får vi arbeta utan att våra främsta mottagare finns i skolan. Eleverna kan njuta av några lediga dagar, som sömntutor om de vill, medan vi ska koncentrera oss på saker som vi inte hinner med i "vanliga" fall. För vår del blir det en dag med fokus på kursplaner och betygskriterier (mycket välbehövligt, då samsynen är det viktigaste för att alla elever ska få en rättvis bedömning oavsett skola eller lärare), en dag med föreläsning om internetanvändningen och vad våra barn/elever kan råka ut för och den sista arbetsdagen för veckan så är det skolforum som gäller. Ser fram mot att få se nytt material till undervisningen och kanske köpa med mig något matnyttigt hem att hämta idéer ur. För egna pengar naturligtvis för ekonomin är ju ansträngd.... Är man intresserad av att utveckla sin undervisning så tar man alltså saken i egna händer!

På tal om barn så bara måste jag kommentera den historia som kan följas i USA, bl a via Dr Phil's show, om Nadya Sulemans åttlingar. Jag har så svårt att förstå hur man kan skaffa fler barn om man redan har sex stycken som man inte kan försörja på egen hand. Delar av de första inläggen visas nedan för er som har lyckats missa denna bisarra historia. I de första delarna så visar man upp Nadyas beslut om att skaffa fler barn genom fertilisering och hela hennes ekonomiska situation där det står klart att hon inte kan försörja sina barn utan bor hos sin mamma. I nästa avsnitt så har hon fått ett hus genom Dr Phil's försyn (och människors givmildhet), föder sina barn och ska sedan ta hem de prematura barnen och har till sin hjälp sjuksköterskor från en organisation. Samarbetet går inget bra, denna Nadya betsämmer sig för att skaffa annan hjälp och anställer dessutom en massa barnflickor. En kvinna som innan hon var med på Dr Phil's show inte hade råd att ha egen bostad och köpa mat till sina barn! Nu anställer hon barnflickor och shoppar för fulla muggar.. Jösses! Självklart ska samhället hjälpa de behövande, men vad ska hjälpen användas till? Jag blir mörkrädd! Och spm Dr Phil säger idet första avsnittet om Nadyas historia; hur tänkte läkaren som hjälpte henne att bli gravid igen när hon inte kunde ta hand om sina sex barn som hon redan hade?
Vad ska det bli av dessa barn? Hur ska de växa upp? Vilken fostran och omsorg kommer de att få? 14 barn ska dela på sin mammas kärlek (för någon pappa finns inte med i bilden)...

Vi behöver kanske inte gå så långt som till USA för att få se konstiga historier om barn. Får ofta höra om skilsmässobarn som inte får ha kontakt med en av sina föräldrar, ibland för att mamman är sur på pappan eller tvärtom.. Sällan handlar det om att den andra föräldern har gjort något fel utan ofta så är det fråga om rivalitet mellan föräldrarna.

Träffade under en konferens i dagarna en mycket klok kvinna som berättade om sina barn, den äldsta hade gift sig i somras. Hennes inställning var att det var tur att hennes dotter hade en "elak styvmor" som kunde hjälpa till med alla bestyr runt brölloppet, hon skojade om att hennes dotter hade två mödrar som skulle ge bort henne.
Jag kunde inte låta bli att fråga hur hon hade tacklat situationen när hennes barn ahde klagat på styvmodern (för de klagomålen förekommer alltid!!) och då sa hon bara att hon hade försökt att förklara utifrån en mors synvinkel, att det inte handlar om att vara elak utan att det handlar om att få samspelet i hemmet att fungera för att alla ska vara nöjda. Hon hade också förklarat för döttrarna som klagade på att styvmodern favoriserade sina två söner att det var helt normalt och sådant som även deras far gör. Det var de ju tvungna att hålla med om!
Åh, vad jag önskar att alla skilda mödrar och fädrer var så kloka! Tack, E för att du är så klok! Hoppas att du smittar av dig på alla i din närhet.
Tänk vad mycket lättare det skulle vara för skilsmässobarn då! Om alla kunde samtala och umgås på ett vuxet sätt, av omsorg och kärlek till barnen! En ska är säker, även om kärleken till styvbarnen aldrig blir densamma som till de egna barnen så skulle en styvförälder göra vad som helst för att skydda styvbarnen när det väl kommer till kritan, som om de vore ens egna...

söndag 18 oktober 2009

Vackra höstdagar

Tänk vilken tur vi har som bor i ett sådant vackert land! Jag slås av det efter att ha läst lite i den nya boken som hamnade på mitt sängbord igår kväll "Jag låter mig inte skrämmas". 2007 lyckades Lydia Cacho och ett antal andra kvinnonätverk samt politiker äntligen driva igenom en lagändring som gör det brottsligt att misshandla sin fru(tidigare var det inte ett brott om skadorna läkte på två veckor!!!).Jag blir mållös av allt det jag läser om i hennes bok, denna starka och modiga kvinna som har vikt sitt liv till att göra allt för att rädda utsatta kvinnor och barn. Hon har även arbetat med aidssjuka och förbättrat deras livssituation genom att öppna ett center för aidssjuka, efter all diskriminering de har mötts av i samhället.
Vårt avlånga land är ju inte bara vackert på grund av att vi har lagar som skyddar oss och jhälper oss i utsatta situationer. En dag som denna så kan vi även njuta av en strålande sol, frost som glimmar i gräset efter nattens köld och en klarblå himmel. Vart så glad i sinnet att jag var tvungen att ta en tur med kameran precis som jag brukar göra en sommarmorgon! :)

Japanska lyktorna står fortfarande kvar trots många nätter av minusgrader. De lyser så vackert i solen!

På en vecka har marken utanför mitt växthus gått från städat till att få allt täckt med gula lönnlöv! Jösses, så det ser ut! men det frasar så härligt när man går.. Påminner om barndommen och allt krattande som skulle ske om hösten. Nu krattas det på våren istället! ;)

Härligt gula, gröna och bruna löv...
Trots att klockan är 11 på förmiddagen och solen har lyst och värmt upp sedan klockan 8 så ligger frosten kvar på flera ställen. Några enstaka rosor trotsar kylan med få blommor och höstastern står ståtlig i rabatten. Skönt är att inte behöva klippa gräseten gång till utan nu får det råda vintervila i vår trädgård på den fronten i alla fall...

Här syns vänstra sidan neranför huset. På den högra sidan ligger växthuset och fyra äppelträd samt ett päronträd innan gräsmattan öppnar sig precis som på den vänstra sidan. Lite av den sidan syns ju på den tredje bilden, men det är endast delen ovanför äppelträden och växthuset.
Även framsidan äv huset har mycket öppna ytor med rabatter runt om "fyrkanten". Där finns heller inga fruktträd förutom ett biggaråträd. Nästa år måste jag komma lite längre i min önskan att ta bort det "fyrkantiga" intrycket som trädgården utgör, men det är svårt. T o m bredvid huset i backen där alla blåsippor och gullvivor växer på våren så går det inte att komma ifrån en fyrkant fast i rektangelform då... *suckar*
Tips mottages tacksamt!
Nu väntar söndagsbestyr; d v s strykning, mer rättning och sedan afroaerobics på kvällen! Jippi! Helt underbar träningsform! Jag längtar...

fredag 16 oktober 2009

Trots allt gnällande

Jag har den senaste tiden bara gnällt om hur lite tid jag har till än det ena än det andra. Trots det måste jag ändå erkänna att jag har världens bästa jobb! Var kan man få följa ungdomars utveckling från år 5 till år 9 om det inte är i skolan? Var kan man få se både goda och lite mindre goda sidor hos dem om det inte är i den dagliga verksamheten inom skolans väggar? För trots allt gnäll så är de flesta ungdomar helt fantastiska när det väl kommer till kritan och de som har mindre lätt för att visa det har ju oftast varit med om något som får dem att agera annorlunda. Något som har fått dem att missta förtroendet för vuxenvärlden och till sig själva.
Arbetsveckan är nu slut och tiden för prao över för den här gången. Trots det så ligger det ett gäng prov kvar orättade och ett gäng uppsatser.. Det får bli helgen som kryddas med lite arbete. Men jag har hunnit ordna med elevernas digitala rum och lagt in både filmer och provresultat. Vilken tid det tar att föra över filer! Det är ändå värt besväret, för att kunna ha allt digitalt att bara plocka fram när de funderar över något underlättar både för repetition och för att se den egna utvecklingen. Måste erkänna att jag gillar datateknik (när den är som bäst och allt fungerar)! Kanske är det därför min handväska är så tung jämt; den innehåller ju oftast minidator, mobil med tangentbord och bra kamera samt ibland även min ipod touch.. Hu', rimmar det med hållbar utveckling som jag så ofta predikar om? Knappast, va?


En riktig höstdag är det idag. Regn och rusk hela dagen och nu när jag sitter på vårt lilla kontor här hemma så ser jag genom det lilla fönstret hur kastanjen börjar få brungröna löv och lönnen bredvid är helt gul.
Det har sin charm, men jag längtar redan till en ny sommar och en ny trädgårdssäsong!

Att få dofta mina härliga rosor som förhoppningsvis blir ännu större nästa år.... På tal om det, hur har ni gjort med era? Har ni kuperat lite jord runt foten på rosorna? Måste erkänna att jag gör det sällan och de brukar klara sig, men i vintras (eller snarare våren) så dog två av rosorna.

(Varför är den röda färgen så svår att återge korrekt med en kamera?)
Så var det då dags för fredagskväll och mys. Det innebär tacos i det här huset (pust, är lite trött på det!).... Senare blir det även chips och cola, även om jag inte är så väldigt förtjust i det, försöker i alla fall stå emot. Där lyckas jag för det mesta, men när det gäller sötsaker så är det värre!!!
Ha en skön fredagskväll i höstregnet!

tisdag 13 oktober 2009

Vart tar tiden vägen???

Oj,oj,oj... Alla mina inläg nu för tiden tycks handla om just... tid! Nu är klockan 21:45 och jag har precis stängt ner allt som har med jobbet att göra. Det är lite lustigt, för vi hade just idag en diskussion i personalrummet om lärares arbetstid (med tanke på rapports inslag om samma sak igår) och en av mina kollegor sa: vi ska inte klaga, vi har ju 14 veckors semester! Förskräckt tittade jag på honom och undrade vad han menade.. Jo, vi har ju sommarlov, höstlov, jullov, sportlov och påsklov, sa han. Visst, svarade jag, men vi har ju också 45 timmars arbetsvecka. "Vilken lärare sitter och arbetar 45 timmar varje vecka?" kom det till svar då... Jag måste erkänna att när jag hör detta så blir jag en aning sur, för vi är anställda för att arbeta så mycket. Om sedan några inte gör det så är det upp till dem.. Kan ju bara beskriva min tillvaro... Jag har dessa två kvällar (efter att ha arbetat fullgjort arbetsdagen) arbetat 3 timmar igår kväll med bland annat att förbereda ett gästspel i en klass idag som jag vanligtvis inte har. Ikväll har jag suttit 2,5 timmar. Det innebär att jag egentligen inte har mer än 4,5 timmar av min förtroendetid kvar den här veckan (och då är två av mina klasser ute på prao den här veckan så jag har det lite lugnare). På den tiden ska jag hinna rätta 24 st engelskprov, 17 st uppsatser och skriva omdömen för 2 klasser i två ämnen.... Förhoppningsvis hinner jag något av det på den tid jag skulle ha haft klasserna som är på prao, men 40 minuter är inget när det gäller rättning. Dessutom så har jag en klass "Boken om mig" som har legat på mitt skrivbord sedan vi började och som jag aldrig tycks hinna klart med. Puh! Samtidigt klagar jag inte, för jag har ett otroligt givande jobb, men jag har inte 14 veckors semester!!! Mina lov går dessutom ofta åt till att rätta prov ;)
Fast ibland känns det allt så här:

Hur har ni det på era arbetsplatser?
Kanske är det dags att börja planera för trädgård 2010 istället? Men jag har ju inte fått ner några lökar ännu, kan man hinna det, tror ni?

söndag 4 oktober 2009

Söndag!

Så skönt med söndag, en dag när jag kan hinna ikapp lite. Har några prov som ska rättas färdigt och sedan ska resultatet ut på elevernas "rum" på nätet. Försöker underlätta så att de ska ha sina resultat samlade och så kanske vi inte behöver lägga så mycket tid på lektionerna till att de ska jämföra med varandra.. Tidstjuvar pratade jag ju om igår och prov är verkligen tidstjuvar. Jag funderar ofta på om de fyller sin funktion eller om det är ett förlegat sätt att "kontrollera" kunskap. Jag tycker nog att det är viktigare att kolla om de hänger med i samtalet på målspråket varje lektion än att kontrollera om de har tryckt in saker för att spotta upp dem på ett prov och en vecka senare har de glömt mer än hälften... Å andra sidan är jag ju bortskämd med att ha ett sådant ämne där kunskaperna kan kontrolleras ständigt, inte som NO där de blockläser och ett område kanske aldrig återkommer om inte läraren knyter an till det.
Kylan har kommit hit, tydligen för att stanna och alla blommor har fått flytta in i värmen. Fortfarande har vi haft mycket vackra dagar och under en av dessa tog maken och jag en promenad innan vi åkte hem från jobbet.

Vacker regnbåge visade sig i solskenet. Många vackra byggnader vandrade vi förbi, tyvärr var det svårt att ta bilder då flera av dem döljer sig bakom stora, fortfarande lövklädda träd.

Detta hör till bruket och kallas för "slottet". Tjusigt! Vid dammluckorna ligger detta vackra magasin:

Av ren slöhet orkade jag inte bära på bägge objektiven så det som fick följa med var zoomobjektivet... Det fick jag ångra (vilket jag egentligen visste om från början) för då måste jag ju ha ett visst avstånd för att få med hela motivet.. Då blev vissa saker "ivägen"... Tiden till att photoshopa bort det finns inte riktigt just nu..

Undrar just vart de är på väg? Ska de till sydligare breddgrader skulle jag gärna vilja följa med!

lördag 3 oktober 2009

Ketchup song original and full

Vart tog tiden vägen???

Ibland undrar jag.. Är det någon som snor tid från mig? Det är så mycket jag vill och behöver hinna med, men tiden bara försvinner.... Vart tar den vägen???? Vem är tjuven??
I torsdags trodde jag att jag skulle få svaret! Hurra, tänkte jag, äntligen ska jag hitta ett svar på det här mysteriet. På jobbet skulle vi nämligen få en föreläsning i stresshantering! Tänk så bra! In kliver en bastant dam runt 40 och berättar för oss att hon är utbildad socionom, stresskonsult och arvetar med stresshantering, utbrändhet och att återfinna livsglädjen.. Allt detta i monoton röst... För att göra historien kort: jag ahr aldrig varit så deppad i hela mitt liv efter en föreläsning som efter denna! Symptom efter symptom radades upp och förklarades, men inga lösningar gavs förutom "motion är bra, men det gillar jag inte, jag brukar sätta mig i fåtöljen och låta brådskan rusa förbi"... Kloka ord i och för sig, men tyvärr lyckades hon inte fånga sin stressade publik som hellre hade tagit tag i allt vi har att göra istället för att höra en timmes monotont föredrag. Själv tyckte jag fruktansvärt synd om henne. Det var så tydligt att hon fortfarande befann sig i den utbrända situation hon beskrev att hon hade befunnit sig i. Det var en hel del människor som såg lite besvärade ut...
Så på sätt och vis så vet jag nu vem tidstjuven är! Det var hon (den stackars föreläsaren) den dagen i alla fall!

Som tur var så har jag varit på andra föreläsningar den här veckan som verkligen var bra! I onsdags hade jag turen att få vara på Södra Teatern i Stockholm och få lyssna på erfarna kommunikations- och retorikpedagoger! Jättespännande! De berättade och visade så mycket saker som jag inte har varit medveten om när det gäller hur man pratar och hur man för fram sitt budskap. Det roliga var att dagen efter lade jag märke till att jag faktiskt använder flera av metoderna helt omedvetet! Kul!
Men nu måste jag nog fortsätta att leta efter tidstjuvar och göra något ångestdämpande för det var såååå många av de där symptomen som stämde in på mig.. Hu!