torsdag 28 augusti 2014

Promenad i storstan


När augusti bjuder på så fantastiskt väder så måste det bara utnyttjas för att promenera hem från jobbet. Varje gång jag tar den här promenaden slås jag av hur vackert det är i Stockholm, med allt vatten, alla broar och alla grönområden. Måste ju erkänna att jag egentligen inte alls är en storstadstjej utan en riktig lantis, trots att jag har bott både i Paris och i mångmiljonstad i Mexiko. Det som trots allt fascinerar med Stockhom är att trots att det är en storstad, i svenska mått mätt, så har den ständigt så nära till naturen att man ibland undrar om man inte är på landet. 
Utsikt från Essingebron mellan Stora och Lilla Essingen.

Väl över Lilla Essingen så väljer jag alltid att gå längs med vattnet, förbi Smedsudden. Där passerar vackra båtar samtidigt som staden breder ut sig på andra sidan i det lummiga, gröna....
Vacker Peace-ros var jag bara tvungen att fotografera. Naturligtvis var jag ju inte förberedd med min systemkamera, den var ju hemma, men mobilen tar ganska ok bilder ändå..

Tröttnar aldrig på att fotografera dessa vackra båtar som glider förbi. Segelbåtar, passagerarbåtar, små båtar, stora båtar...
Fantastiskt glitter som solen bjuder på genom att spegla sina strålar i vattnet. Svårt med skärpan på mobilen när jag zoomar, men lite av glittret syns ju i alla fall.

"Jag hade en gång en båt...." Ja, varför inte, om jag hade råd? Nu är jag ju inte helt bekväm med att åka båt, hur härligt den än ser ut, blir så himla lätt åksjuk.. Det kan räcka med båten mellan Stadsgårdskajen och Djurgården....

Norr Mälarstrand har fantastiska byggnader och fasader. Svårt att fota dock, när man står på samma sida vägen. Tittar man riktigt noga så ser man att huset längst bort har hela fasaden inklädd i vildvin! Så fint!

Fridhemsplan fullkomligt vimlar av vackra "borgar"!

Karlbergsstrandsleden från Kungsholmen strand sett. Den här vägen är ju ett måste, då passerar man inte bara Karlbergs regemente (slott) utan även Karlbergs-Bro koloniförening. 

Karlbergsstrandsleden med sina vackra byggnader.
Karlbergs gamla regemente.

Fantastisk dahlia på en av kolonilotterna, hade gärna promenerat runt där en liten stund, men med tid att passa så får det bli en annan gång. 
Vacker liten sagolik stuga! Här vill jag bo...

Skönt att rensa huvudet med en så vacker promenad hem!

söndag 17 augusti 2014

Vardagslunken redan igång efter semestern!

Så har då första arbetsveckan efter semestern genomförts och som vanligt blir man helt slut! Så konstigt att semestervilan så snabbt känns långt borta. Ändå har jag turen att ha ett arbete som jag stortrivs med, det är otroligt utvecklande och varierande, jag har fantastiska kollegor och dessutom har jag turen att träffa människor som jobbar i den värld jag själv kommer ifrån och som jag saknar: skolan!
Det kan alltså inte vara bättre på jobbfronten. Men ändå är jag, efter endast en veckas arbete, helt slut! Ska det vara så? Kan det bero på att jag, under sommaren, inte har tränat alls? Visst, jag har klippt gräsmattan med handjagare eftersom åkgräsklipparen gick sönder och jag har grävt i trädgården, men det är ändå inte som att kontinuerligt träna... Vi har ju haft en fantastisk sommar vad gäller vädret och när solen skiner laddar vi ju batterierna till fullo, sägs det ju! Så varför denna trötthet? Har så svårt att koppla av, samtidigt som jag emellanåt känner mig helt handlingsförlamad. Bara ett exempel: fick i fredags en fråga via mail som jag svarade på. Efter ett tag med mailande fram och tillbaka visade det sig att frågan inte handlade om det som sades från början utan något annat, varpå det första svaret blev felaktigt. Visst, vi enades i sista mailet om att vi skulle pratas vid på måndag, men det gnagde i mig att jag inte hade "svarat färdigt" så i morse kände jag att jag bara var tvungen att svara mer utförligt... Helt i onödan, jag vet, men för mitt eget lugn.. 

Sedan blev det en tur i skogen för att hämta lite kraft och ladda lite batterier. Skogen har en sådan fantastisk inverkan på själen! Lugnet, ljuden, ljuset och doften liksom får hela kroppen att slappna av.  
Lite kantareller hittade vi faktiskt också, samtidigt som vi kunde njuta av den här vackra skogen! De var inte många och väl gömda, men tillräckligt många för att vi ska kunna få en varsin smörgås med smörstekta kantareller. Mums!
Alldeles intill skogen ligger härliga öppna åkrar! så lite vyer kan jag allt bjuda på.
Är så tacksam för att ingen skogsbrand har tagit allt detta vackra från oss. När branden hade pågått i 4 dagar så nåddes även vi av röklukt och även gråa "moln".... 
Här laddar jag gärna batterierna inför veckan som kommer. Att himlen är grå och värmen lite "mildare" känns helt ok, luften är lite mer höstlik och gör det lättare att andas. 
Har pysslat om växthusets tomater och pelargoner så att de klarar veckan. Varje gång jag måste lämna trädgården så känns det lite vemodigt, vill njuta av den så mycket som möjligt medan det ännu blommar, innan hösten lägger sig och låter alla växter vila inför nästa säsong. 

En av klematisarna som ger utlopp för en helt fantastisk blomning! Den fullkomligt vräker ut blommor. Kommer tyvärr inte ihåg namnet på den just nu... det dyker väl säkert upp bara jag har skrivit färdigt och publicerar inlägget. 

Så, med batterierna laddade ytterligare lite efter en helg på landet, är det dags att återvända till stan och jobb. Kanske är det värt att nämna att när vi kom hem till landet så mötets vi av ett trasigt kylskåp. Inte kul! Det var bara att åka och fixa ett nytt. Nu håller vi tummarna för att inget mer är trasigt när vi återvänder nästa gång. Tidigare i sommar var vi ju tvungna att köpa ny gräsklippare och det sägs ju att en olycka sällan kommer ensam, utan de brukar vara tre.. Gräsklippare, kylskåp och.....? 
I och för sig medförde det trasiga kylskåpet att vi fikade hos trevliga svägerska och svåger! Inget ont som inte för något gott med sig! Det är tyvärr allt för sällan vi träffar släkten... 

En liten glimt av fredagseftermiddagens promenad runt Råstasjön innan jag avslutar inlägget. Denna häger lät mig komma nära för att fotografera, vilket var tur då kameran låg kvar hemma och med mig hade jag endast mobilen. Kanske trodde den att den inte syntes bland vegetation, vatten och spegelbild från moln? Så smäcker! 
Funderar lite på om det är ett ålderstecken att börja gilla fåglar och att jaga ett bra foto på dem.. Visst jag har ju bara tre år kvar till 50 (hemska tanke) så det kan ju helt klart vara ett tecken på en begynnande vuxenålder, eller? 
Med hägern som avslut önskar jag er en underbar vecka, många spännande möten med nya och välbekanta människor! 
Ha det!

torsdag 7 augusti 2014

Semesterns sista dagar

Tänk att semestern alltid springer förbi i rasande fart! Allt det där jag planerade att göra hinns sällan med, alla besök man vill göra, alla böcker jag vill läsa, allt jag vill göra hemma i huset, i trädgården... Endast en bråkdel hinns med. Många av böckerna ligger kvar i högen, olästa (även om ett par har hunnits med), många av besöken är ännu ogjorda, flera av rabatterna orensade och flera saker jag ville göra i huset har inte hunnits med. Undrar just varför det blir så varje år? Är jag för slö? Gör jag för lite saker/dag? Fast jag vill ju även hinna med att ta igen mig också, ligga i hängmattan... Det har jag ju i alla fall gjort, vissa dagar mer och andra dagar mindre.

En sak jag hade planerat var i alla fall att måla de gamla tråkiga sängborden i furu till vitt och tänka sig, nu är det gjort, så här med 3 dagar kvar till jobbstart! Puh! Tänk vilken skillnad det kan göra med lite färg för tvåhundra kronor... Som nytt, åtminstone för mig! 
          

En av sakerna jag gillar bäst med vårt sovrum är snedtaket! Har ännu inte lyckats lista ut vad det är som gör det så mysigt just med snedtak, men mysigt är det! Därav första bilden där själva motivet som skulle visas knappt syns, nämligen sängbordet! Så skärper mig med bild nr 2 och visar det i närbild istället! 
Annars har ju bloggen mest handlat om trädgården och främst om mina dagliljor. En bloggvän uttryckte det som så, för ett par år sedan, att jag bedrev dagliljeporr och lite så är det allt. Varje morgon måste jag bege mig ut i trädgården för att se vilka dagliljor som blommar just idag och ta nya bilder... Trots att det kanske är samma daglilja som blommar, men blomman kan ju vara större, snyggare, kanske lyckas jag fånga den med en insekt eller så är ljuset bättre just då... Knäppt, jag vet, men när det kommer till dagliljor är jag ju lite nördig. Lite som Lasse Åberg beskriver sin samling av Musse Pigg mfl, det är lite "nördigt". 

Åbergs museum får faktiskt stå för semesterns kulturella inslag, vi besökte det i onsdags. Hans samling är fantastisk, han är en otrolig konstnär (i mina ögon) och vi var och klättrade i Trazan och Banarnes koja (fast vi inte hade några barnbarn med)... Filmtajm!


Lite så där lagom kulturellt för oss, ett sätt att ladda upp batterierna innan jobbstart. 
Hemma har jag kunnat njuta av min lilla hörna, växthuset! Pelargonerna blommar för fullt!

söndag 3 augusti 2014

The Square

Medan en fantastisk solnedgång utspelar sig utanför vårt fönster i vår lugna vrå av världen tittar på dokumentären om den egyptiska våren: The Square.
Vet vi hur bra vi har det i vår lilla lugna vrå av världen? Medan man i andra delar av världen får kämpa för demokrati, rätten att ha en åsikt och att få uttrycka den, rätten av utöva vilken religion du vill, rätten till en konstitution som ger dig frihet! Dokumentären ger dig insyn i revolutionärernas kamp om att få göra sin röst hörd, rätten att demonstrera och kämpa för en demokrati som tar hänsyn till folkets vilja. Hur de lyckas få Mubarak att avgå för att sedan bli grundligt lurade av armén och få se Mursi ta makten och bli om möjligt en sämre ledare än Mubarak. Vi fick under dokumentärens gång följa revolutionärer som vill ena folket oavsett religion, oavsett åsikt, för ett bättre liv. Ett folk, en hand. Kan varmt rekommendera den, finns på Netflix eller så kan man gå in på Facebook och söka på The Square. 

lördag 2 augusti 2014

Vackra Oppäsen!

Tänker ofta på att vi har en sådan tur som bor mitt i denna vackra natur!

Ord är väl egentligen överflödiga när man ser hur vacker sjön i byn ligger. Nästan spegelblank, endaast en liten krusning syns på vattenytan.
Inte bara molnen speglar sig i vattnet utan även stenarna passar på att kolla läget i spegeln. 
Tittar man noga kan man även se att makens spegelbild syns lite, där han balanserar på stenarna med  hunden Rambo. Denna vackra dag fick vi äran att ta hand om honom och det var ju naturligtvis på sin plats att visa honom en av de vackraste platserna i byn. Fast jag tror han har gjort bekantskap med omgivningarna tidigare, med sin familj. 
Här är han, snyggingen himself! Svalkar tassarna i vattnet efter att ha gått en promenad i gassande sol och ca 27 grader! Skönt!

Visst måste jag erkänna att jag känner mig väldigt bortskämd med att ha tillgång till den här naturen alldeles inpå knuten. Å andra sidan vägs det kanske upp av att det inte är riktigt lika kul under vintern när det har snöat 2 dm och vi måste skotta oss upp för uppfarten på 300 m... 
Man brukar säga att Oppäsen är en rikigt kall insjö, men den här sommaren har även den varit varm.  Vilket inte är så konstigt, med tanke på temperaturen. 
Just nu sitter jag i sovrummet och lyssnar på räven som ylar utanför, någonstans på fältet en bit bort. Eller ylar, det låter snarare som ett skrik, lite spöklikt... Men tillsammans med syrsornas sång så bidrar det till en atmosfär som jag absolut inte vill vara utan. Det låter som sommar, helt enkelt, en ljuv sommarkväll när termomtern fortfarande visar 23 grader. Fantastiskt!

Nedräkning

Precis som det var nedräkning innan semesterns start, så börjar nu nedräkningen till jobbstart. Det som är positivt sedan jag bytte arbete är att nedräkningen=upptrappning av hjärnverksamhet startar lite närmare själva jobbstarten än det gjorde tidigare. Som lärare fanns jobbet hela tiden i bakhuvudet: "kan jag änvända detta i undervisningen" osv. Visserligen så dyker det upp ett och annat jobbmail som drar igång hela hjärnkontoret titt som tätt, men jag märker ändå en skillnad. Jag kan snabbare koppla av igen, åtminstone efter ett par veckors semester. Ligger inte längre vaken om nätterna och funderar på de ärenden jag har på jobbet. Tids nog återkommer väl det!

Det är även nedräkning i trädgården, en del av mina dagliljor har öppnat sina sista knoppar idag, andra har visserligen precis börjat blomma, men vad gäller blomning så sjunger många på sista versen. Rosorna har tagit mycket stryk i värmen, dvs egentligen har jag varit för "slö" för att vattna ordentligt, kom egentligen inte igång med det förrän semestern började.
Det som slår mig när jag går runt i trädgården är hur enformig jag är när det gäller färger, bland annat hos mina favoriter dagliljorna. Eller vad sägs?
                                                              Chicago Blackout
                                                                 Little Grapette
                                                                        
                                                                        Buddha
Night Beacon
För att inte tala om Chicago Knockout, Prairie Blue Eyes, Christmas Is, Summer Wine osv... Jag har ju, i och för sig, några som bryter trenden:

                                                            Strawberry Candy
                    Namnlös.. Kan det vara Chicago Gold Coast eller någon av de gula Chicagosorterna?
                                                                Gentle Shepherd
Cherry Cheek, fast den kanske inte riktigt bryter mot trenden av de mörkare sorterna.
 
På önskelistan står även fler mörka sorter: Starling, Ed Murray, Chocolate Candy och American Revolution. Den sistnämda är ju i och för sig väldigt lik Chicago Blackout, men jag föredrar devisen "man kan aldrig ha för många"!
 
En annan nedräkning är ju inför höstens lilla tripp för att fira att maken fyller ett halvt sekel! Känns lite udda att han når den beaktningsvärda åldern, som jag tyckte var urgammalt när jag var i 18-års åldern. Den där åldern som ens mormor/morfar eller farmor/farfar befann sig i när man var liten... den där åldern som alltid någon annan befann sig i... Tror även maken tycker att det är lite jobbigt, så vi flyr fältet några dagar och njuter av annan ort istället.
 
Ytterligare en nedräkning är ju det viktiga valet i september. Slutspurt startar snart och vill vi få till en förändring så behöver vi besöka valurnorna mangrant! Oavsett åsikt så är det viktigt att värna om vår demokratiska rätt att faktiskt vara med och påverka utgången av valresultatet. För om vi inte röstar, med vilken rätt klagar vi sedan? Har vi ändå gjort vad vi har kunnat för att påverka slutresultatet, så har vi ju all rätt i världen att sedan klaga om det inte går som vi vill ;-)