Nu vill jag bara vara i trädgården! Ligga på knä, sniffa lite på allt som tittar fram, blommar och förgyller tillvaron för mitt stackars frusna trädgårdshjärta!
Det här är ju tyvärr inte i min trädgård, men helt fantastiskt i alla fall! Kungsträdgården i sin prakt!
Ni vet den där känslan när man har ätit alldeles för mycket godsaker? Man är till gränsen sprängfylld av godsaker, proppmätt helt enkelt. Sätter på lite härlig musik och danslusten faller på.. Så man tänker: "äh, vad sjutton, ingen ser mig ju" och så dansar man loss! Känner sig jättesensuell, fast man egentligen ser ut så här: La Bomba
Så ok, ingen ser mig när jag dansar till lite latinorytmer, men nu vet ni hur det ser ut! ;-)
Som en sumobrottare som svalt hela påskägget!
Host, host! Jag är inte speciellt bra på att vara "sjuk"! Sjuk inom situationstecken, för även om jag hostar och har feber så är jag inte tillräckligt sjuk för att ligga ner och ta det lugnt.. Jag har tillräckligt förhöjd temperatur för att det ska vara feber, men inte tillräckligt för att var däckad..
Jösses, så komplicerad man kan vara! Kanske kan det bero på att jag på senaste tiden har gått på högvarv? Att det känns som om hjärnan kokar över med jämna mellanrum och som om det är "autobahn" i huvudet så fort man ska gå och lägga sig! Därför undviker jag det helst.
Så igår när jag vaknade med en hals som kändes som taggtråd när jag svalde och ett huvud som dunkade som en hammare i en smedja, blev det ett enkelt val att lasta in två alvedon och ge sig iväg till arbetet. Valet hade ju varit att bli hemma, inte hinna med det jag låg efter med på jobbet, känna sig ännu sjukare och då kanske gå miste om kvällens fantastiska konsert med Sting och Paul Simon.
Så när eftermiddagen kom och dagens kontorsarbete och möte var avklarat så fick det bli två alvedon till och så ladda för att klara av kvällens konsert. 38,5 förvandlades till 37,3! Det ni! Så gärna ville jag gå på konserten, trots min motvilja till alvedon gled de allt lätt ned! Ruckade även på att åka kommunalt till Globen, bilen fick göra oss tjänsten att ta oss hela vägen dit och det var så skönt, med tanke på omständigheterna! Tant måste ju vara försiktig när hon, trots en riktig förkylning, måste ut på äventyr!
En så härlig upplevelse, även om jag inte kunde sjunga med (tror mina grannar och maken på rad 18 är väldigt tacksamma för det) eller orkade stå upp och dansa som en del gjorde på raden nedanför. Jag fick nöja mig med att klappa takten och händerna! Lite busvissling orkade jag i alla fall med! ;-)
Måste erkänna att Sting var väldigt snygg i sitt skägg! Riktigt stilig, trots att han är ett år yngre än min mor ;-)
Vad ska man då göra när en förkylning håller en i ett stadigt grepp och man håller på att "gå åt" av leda? Jo, det finns väl inget bättre än att gå igenom bilderna i telefonen? Kanske kan det bli en riktig genomgång som gör att det blir "städat" och fint även där! Möbler har ju blivit avdammade så då kan väl även några bilder få sig en omgång? Så här kommer några från ett av favoritställena här i Solna! Fjärilshuset:
Fiskarna har ju fått nya kompisar, men de får var i en egen bassäng....
Bilderna på hajarna är lite svåra att ta, då det är dåligt ljus och de rör sig snabbt, för snabbt för en amatörfotograf som jag i alla fall! Här hade de precis blivit matade!
Så måste det ju naturligtvis bli lite bilder på mannen i mitt liv! Här blickandes ut på ön i Gulsåpereklamen (åtminstone tror vi det). En av Tallinksbåtar passade på att passera samtidigt.
Här visar maken på sina skills som "mannen som talar med fjärilar". Här blir denna fjäril upplyst om "meningen med föreningen"! Många argument plockades fram för att förtydliga vikten av att organisera sig: tillsammans är vi starka! ;-) Vem kan tänkas vara bättre på det än första vice ordförande i en förening som av Svenskt Näringsliv har blivt utnämnd till Sveriges mest konfliktbenägna fack?! Och det på en helsidesannons i Metro! Woho!
