Helg med förmån

Sitter och tittar på "Så mycket bättre".. Den här gången är det Ken Rings dag och hans livshistoria berör så djupt. Hur kan en myndighet i vårt så jämnställda och välutvecklade land behandla ett 13-årigt barn på det sätt som han blev behandlad? Utsätta ett barn som mist sin mamma för att det inte ska få återvända till sitt hemland? 

Tänker naturligtvis tanken på den demonstration som idag hölls i Stockholm, de nazister som uttrycker och sprider sitt hat bland människor som är lätta att påverka, en del för att de befinner sig i en utsatt situation... Hur de inte tänker ett steg längre utan på grund av sin okunskap om andra människor tycker att vi ska stänga våra gränser för alla som är annorlunda, födda någon annanstans... Stänga ute människor som flyr för sitt liv undan hat och förföljelse, undan krig och fattigdom.. Var ska vi svenskar då ta vägen om vi en dag måste fly? Har vi stängt våra gränser är väl även andras gränser stängda för oss? 

Precis som Ken den dagen då svenska myndigheten bestämde sig för att han inte skulle få hjälp att ta sig hem till Sverige.. En utsatt situation för vilken 13-årig pojke som helst... Hitta pengar för att ta sig tillbaka till den enda värld man känner till, på egen hand, som 13-åring, när andra barn leker som barn bör göra... Sedan inte ha någonstans att bo utan tvingas lösa mat och husrum dag för dag, som barn, medan andra barn får gå i skolan, ha fredagsmys, äta lördagsgodis... Tvingas in i kriminalitet för att överleva.. 

Tänker på vad som skulle hända om mitt barnbarn skulle råka ut för samma sak som Ken... Naturligtvis blir man extra känslig när det handlar om barn, förståelsen blir så mycket större om man tänker sig att någon som är en del av sitt eget kött och blod skulle råka ut för samma sak. 

Liam som bara är 18 månader gammal, som är så oskyldig i allt han gör...

På många sätt blev det här en helg med förmån, förmånen att få dela Ken levnadshistoria och se den människa han har lyckats bli trots den enorma uppförsbacke, som inte många skulle klara av..

Även förmånen att få dela tid med barnbarnet! Här fikastund med gammelfarmor på Marieberg

                                    

                                    

Det är till och med en förmån att få höra denne lilles snarkningar när han sover i sin säng, för att inte tala om när han vaknar och glatt deklarerar att nu är det dags att gå upp och läsa lite i sina böcker.

                                    

Eller när farfar P visar fåglarna där ute som äter frön och flyger fram och tillbaka! Fast de är spännande att titta på så är det i alla fall roligast med böckerna, så helst ska man sitta i knät och peka på allt! 

                                   

                                   

Äpplen finns det ju fortfarande som man kan plocka i trädgården. Det är ju också en förmån för en liten pojke :)

                                          

                                     

                                     

Kanske borde alla fokusera på att vara lyckliga med sin familj istället för att bry sig om vem eller vilka som får komma till Sverige? Kanske kan vi fokusera på vårt samhälles förbättringsmöjligheter istället för att sprida osanningar om ex brottsstatistik på minst sagt tvivelaktiga sidor på nätet, där de som ligger bakom föredrar att vara anonyma istället för att vara öppna med sin identitet. Kan det vara så att om vi tog bättre hand om varandra så skulle världen se bättre ut? 

Sköt om er där ute och bry er om varandra! 

Leka med appar

Tänk vad mycket roligt man kan ha med "ny" teknik! Har precis hittat en ny rolig photoapp som heter PhotoReflection och just nu slappar jag genom att göra om vissa favoritbilder i denna app:

                                            

                                        

                              

      

Fantastiskt roligt! Tur att man är lättroad när förkylningen fortfarande belägrar kroppen så att man inte orkar ta sig ut och träna lite... Jag får istället träna genom att läsa träningsbloggar, iForm och annat smått och gott så att åtminstone hjärnan får träna ;-)

Eller är det så att hjärnan ska, även den, få vila på helgen? Har, på sistone, märkt att jag måste skriva upp saker för att komma ihåg, annars riskerar jag att glömma minsta grej... Tecken på åldrande? För mycket att göra? Eller bara förkylningen? Känner mig lite lätt förvirrad... Tar och kryper ner i sängen istället och spelar lite avslappnande spel istället! 

Ljuvliga höst!

Nu var det länge sedan jag skrev något, men idag måste jag bara dela med mig av lite bilder från det fantastiska landskap vi kan njuta av här i vårt avlånga land. Känner mig så bortskämd, kan gå några enstaka km från det egna hemmet, få njuta av sprakande färger, fantastiska vattendrag och en helt spegelblank sjö som alla höstfärger malligt speglar sig i! Det kan inga pengar i världen köpa, utan det bjuder naturen helt gratis på! Fantastiska värld! 

                                

Som om inte den strålande solen och en vacker blå himmel vore nog, träden bjuder på sina allra vackraste färger. Gröna granar, gula aspar...........

                                

Favoritstråket en sådan här dag går oftast upp till kursgården för att avnjuta den vackra naturen vid sjön. Många glada minnen finns det härifrån, både gemensamma med familjen och från min egen uppväxt. 

                               

Hela vägen från kursgården upp mot sjön rinner den bäck som en gång i tiden drev hammaren vid bruket runt 1600-talet. 

      

                                 

       

                                       

Tänk om denna spegelblanka sjö kunde berätta sin historia! Allt från tiden då Hindriksen, Von Fersen, Thyselius, De Geer eller Collett Vogt ägde denna del av byn, den "nordesta" delen.. Ganska fascinerande att tänka sig allt som sjön och marken runt omkring måste ha varit med om då bruket var i full gång.

       

Naturen bjuder på en hel del lustiga saker också. Trädkramare som inte är av den sort vi är vana vid:

       

                                   

                                   

Se bara hur det ser ut som att detta träd försöker liksom hålla stenen på plats, kramar liksom om kanten på den.... Eller denna tall som låter fantasin skena iväg åt andra håll....

                                     

Kanske har den i ren förskräckelse av det som hände vid det lilla badhus, som en gång låg vid en stor sten inte långt från dena tall, växt på detta sätt? 

                                 

Det enda som finns kvar som minner om att det en gång har funnits något mer vid den här stenen, är en stor järnögla vid stenen lägsta kant... Man anar den lite svagt i högra hörnet....

Det var längesedan jag såg sjön så spegelblank! Det är knappt man ser vad som är himmel och vad som är sjö på bilderna...

       

          

                              

Måste bara avsluta med en bild från gårdagens solnedgång på väg hem från arbetet. Enjoy!