The Square

Medan en fantastisk solnedgång utspelar sig utanför vårt fönster i vår lugna vrå av världen tittar på dokumentären om den egyptiska våren: The Square.

Vet vi hur bra vi har det i vår lilla lugna vrå av världen? Medan man i andra delar av världen får kämpa för demokrati, rätten att ha en åsikt och att få uttrycka den, rätten av utöva vilken religion du vill, rätten till en konstitution som ger dig frihet! Dokumentären ger dig insyn i revolutionärernas kamp om att få göra sin röst hörd, rätten att demonstrera och kämpa för en demokrati som tar hänsyn till folkets vilja. Hur de lyckas få Mubarak att avgå för att sedan bli grundligt lurade av armén och få se Mursi ta makten och bli om möjligt en sämre ledare än Mubarak. Vi fick under dokumentärens gång följa revolutionärer som vill ena folket oavsett religion, oavsett åsikt, för ett bättre liv. Ett folk, en hand. Kan varmt rekommendera den, finns på Netflix eller så kan man gå in på Facebook och söka på The Square. 

Vackra Oppäsen!

Tänker ofta på att vi har en sådan tur som bor mitt i denna vackra natur!

Ord är väl egentligen överflödiga när man ser hur vacker sjön i byn ligger. Nästan spegelblank, endaast en liten krusning syns på vattenytan.

Inte bara molnen speglar sig i vattnet utan även stenarna passar på att kolla läget i spegeln. 

Tittar man noga kan man även se att makens spegelbild syns lite, där han balanserar på stenarna med  hunden Rambo. Denna vackra dag fick vi äran att ta hand om honom och det var ju naturligtvis på sin plats att visa honom en av de vackraste platserna i byn. Fast jag tror han har gjort bekantskap med omgivningarna tidigare, med sin familj. 

Här är han, snyggingen himself! Svalkar tassarna i vattnet efter att ha gått en promenad i gassande sol och ca 27 grader! Skönt!

Visst måste jag erkänna att jag känner mig väldigt bortskämd med att ha tillgång till den här naturen alldeles inpå knuten. Å andra sidan vägs det kanske upp av att det inte är riktigt lika kul under vintern när det har snöat 2 dm och vi måste skotta oss upp för uppfarten på 300 m... 

Man brukar säga att Oppäsen är en rikigt kall insjö, men den här sommaren har även den varit varm.  Vilket inte är så konstigt, med tanke på temperaturen. 

Just nu sitter jag i sovrummet och lyssnar på räven som ylar utanför, någonstans på fältet en bit bort. Eller ylar, det låter snarare som ett skrik, lite spöklikt... Men tillsammans med syrsornas sång så bidrar det till en atmosfär som jag absolut inte vill vara utan. Det låter som sommar, helt enkelt, en ljuv sommarkväll när termomtern fortfarande visar 23 grader. Fantastiskt!

Nedräkning

Precis som det var nedräkning innan semesterns start, så börjar nu nedräkningen till jobbstart. Det som är positivt sedan jag bytte arbete är att nedräkningen=upptrappning av hjärnverksamhet startar lite närmare själva jobbstarten än det gjorde tidigare. Som lärare fanns jobbet hela tiden i bakhuvudet: "kan jag änvända detta i undervisningen" osv. Visserligen så dyker det upp ett och annat jobbmail som drar igång hela hjärnkontoret titt som tätt, men jag märker ändå en skillnad. Jag kan snabbare koppla av igen, åtminstone efter ett par veckors semester. Ligger inte längre vaken om nätterna och funderar på de ärenden jag har på jobbet. Tids nog återkommer väl det!

Det är även nedräkning i trädgården, en del av mina dagliljor har öppnat sina sista knoppar idag, andra har visserligen precis börjat blomma, men vad gäller blomning så sjunger många på sista versen. Rosorna har tagit mycket stryk i värmen, dvs egentligen har jag varit för "slö" för att vattna ordentligt, kom egentligen inte igång med det förrän semestern började.
Det som slår mig när jag går runt i trädgården är hur enformig jag är när det gäller färger, bland annat hos mina favoriter dagliljorna. Eller vad sägs?

                                                              Chicago Blackout

                                                                 Little Grapette

                                                                        

                                                                        Buddha

Night Beacon

För att inte tala om Chicago Knockout, Prairie Blue Eyes, Christmas Is, Summer Wine osv... Jag har ju, i och för sig, några som bryter trenden:

                                                            Strawberry Candy

                    Namnlös.. Kan det vara Chicago Gold Coast eller någon av de gula Chicagosorterna?

                                                                Gentle Shepherd

Cherry Cheek, fast den kanske inte riktigt bryter mot trenden av de mörkare sorterna.

 

På önskelistan står även fler mörka sorter: Starling, Ed Murray, Chocolate Candy och American Revolution. Den sistnämda är ju i och för sig väldigt lik Chicago Blackout, men jag föredrar devisen "man kan aldrig ha för många"!

 

En annan nedräkning är ju inför höstens lilla tripp för att fira att maken fyller ett halvt sekel! Känns lite udda att han når den beaktningsvärda åldern, som jag tyckte var urgammalt när jag var i 18-års åldern. Den där åldern som ens mormor/morfar eller farmor/farfar befann sig i när man var liten... den där åldern som alltid någon annan befann sig i... Tror även maken tycker att det är lite jobbigt, så vi flyr fältet några dagar och njuter av annan ort istället.

 

Ytterligare en nedräkning är ju det viktiga valet i september. Slutspurt startar snart och vill vi få till en förändring så behöver vi besöka valurnorna mangrant! Oavsett åsikt så är det viktigt att värna om vår demokratiska rätt att faktiskt vara med och påverka utgången av valresultatet. För om vi inte röstar, med vilken rätt klagar vi sedan? Har vi ändå gjort vad vi har kunnat för att påverka slutresultatet, så har vi ju all rätt i världen att sedan klaga om det inte går som vi vill ;-)