Sol, ledigt och återhämtning!

Det är förvånansvärt hur snabbt känslan av att ha haft ledigt och upplevt nya saker försvinner och vardagslunken infinner sig igen!
Efter en tredagars arbetsvecka är det dags för ledigt igen och konstigt nog är kroppen helt slut! Det märks både fysiskt och psykiskt, känner mig gnällig och hängig! Så ska det väl inte behöva vara när man nyss har haft fem underbara semesterdagar i en stad som Barcelona?

Men det är ju bara att bita ihop och sluta vara gnällkärring! Lägga ner den biten som jag tycker så illa om hos mig själv.. Tror att jag ska skaffa mig en "gnällburk" som jag kan öppna och gorma i när det behövs och så stänga om efteråt och bara ställa undan! Perfekt!

Så nu fokuserar jag på trevligare saker och ställer undan min imaginära gnällburk! Mer Gaudí istället!
Avslutade förra inlägget med en bild från Casa Batlló och det förtjänar verkligen att visas upp med fler bilder!

 En audiovisuell guidad tur ingick och den var fantastiskt utarbetad på så sätt att man via en läsplatta som hölls över vissa delar i interiören kunde få se hur huset hade sett ut i "original" och vilka finesser som låg bakom vissa dolda väggar  i byggnaden.
Här syns en av husets många öppna spisar, denna i form av en svamp.

 En av fönstren som vetter mot balkongerna på framsidan fasad. Dessa fantastiska linjer som inbjuder fantasin till att löpa fritt!

                                      

Dörrar och valv; böjda mjuka linjer! Lampan som symboliserar solen, ljusets ursprung!

Fantasin sätts verkligen igång med alla böljande linjer, skulle mycket väl kunna tänka mig att bo i ett hus med inbjudande mjuka linjer istället för allt i rektangulära eller kvadratiska former... 

Trapphuset med sitt ljusinsläpp från taket. Fantastiskt ljus och färgen är ju naturligtvis min favoritfärg: blå! Under fönstren syns Gaudís genomtänkta ventilationssystem. 

Uteplatsen med husets baksida. Mycket turister fanns på plats..

Att få möjligheten att se allt detta en andra gång och fortfarande kunna se det med helt nya ögon var en härlig upplevelse. Trodde att det skulle vara lite "tråkigt" att få se allt en gång till, men jag måste erkänna att jag nog inte var tillräckligt fokuserad förra gången, för den här gången kändes som första gången. Kan det bero på den moderna audiovisuella guideturen? Mycket hade förbättrats sedan 2003. Minns att jag då reagerade mycket på säkerheten i husen, dvs många trappor, hustak utan mycket till säkerhetsräcken mm. Kanske berodde det på att jag då reste med 24 st elever? Oroade mig ständigt för att något skulle hända.. Men den resan gick ju, med facit i hand, väldigt bra och så även denna! 

Den spanska "modernisme", inte att förväxla med den franska, har verkligen "gripit tag" i mig, ser redan fram mot nästa resa och då få möjligheten att se fler av Spaniens storheter inom modernismen. Blandningen religion, gastronomi, kultur och arkitektur är ett gott recept för en härlig resa!

Ikväll förbereder jag morgondagens fortsatta grävande i trädgården! Jordgubbsplantor ska flyttas, få ny näringsrik jord och fiberduk, så att barnbarnen förhoppningsvis kan plocka jordgubbar snart! Kanske lagom till midsommar?
Men imorgon är imorgon och nu tar jag allt en liten drink för att fira att det är lördagskväll, en ledig dag kvar av den här trevliga helgen där t o m mor hann komma på besök! Trevligt värre! 

Mer Barcelona!

Det gäller att njuta av varje resa fullt ut och även fortsätta njuta av den efter hemkomsten. Stanna kvar i upplevelsemomentet även efter det att vardagens lunk infinner sig och kanske lägger ett skimmer av overklighet över det som nyss upplevdes.
Jag har därför tillbringat kvällarna (utöver att läsa in arbetsrättsliga case) med att titta på bilderna om och om igen. Jag har även letat fram gamla böcker som jag har kvar från tidigare besök i Barcelona för att påminna mig om det vi inte hann med den här gången. Bara allt som finns att besöka av Gaudí är ju ett kapitel helt för sig, inget går att jämföra med hans verk!

La Sagrada Familia är ju ett mästerverk, som Gaudí tyvärr aldrig hann färdigställa! Den byggs det fortfarande på, utifrån de ritningar och planer som han hade. När jag var i Barcelona första gången, 1992 fick man fortfarande gå upp i tornen och gå på broarna mellan tornen. Jag var något förvånad då enda sättet att ta sig upp i tornen nu var via hiss, som man dessutom var tvungen att förboka. Lång kö ringlade sig runt basilikan för att köpa entrébiljetter. Men det var definitivt värt att stå i kö för att få möjligheten att besöka den invändigt. I april -92, då jag besökte den första gången, fanns bara Fachada de Nacimiento klar (födelsefasaden) och några delar påbörjade av resterande byggnad. Gaudí hade koncentrerat sig på att få färdigt födelsefasaden, då han förstod att byggandet av basilikan skulle fortgå långt efter hans död. Så det blev det ju också då han tyvärr blev överkörd av en spårvagn 1926.
Gaudí hämtade mycket inspiration från naturalismen, jugendarkitekturen och den geometri som han älskade. Han kallade sig geometrist! Det syns inte bara på de fantastiska uträkningar han gjorde i Casa Milá för att få hela konstruktionen att hänga på stålbågar istället för på bärande väggar utan även på de pelare som finns i basilikan, som har, i samma pelare, olika geometriska former (från kvadrat till oktagon till cirkel osv). Ser framför mig fantastiska studiebesök med elever i ämnesövergripande tematan, allt från matte till naturkunskap och vidare religion.
Ljuset som finns i byggnaden är otroligt! Så genomtänkt! Alla ytor är designade utifrån att sprida så mycket ljus som möjligt, han använde sig av hyperbolisk geometri. Eftersom han hade forskat kring vad som fick kyrkklockornas ljud att sprida sig mest och där kommit fram till att det var genom att klockorna hade en hyperbolisk geometri, måste detsamma gälla för ljusets spridning. Klok slutsats när man ser resultatet! Kanske försökte även Gaudí bevisa parallellaxiomet?

Parc Güell är också en upplevelse med alla sina detaljer och sina "lustiga"  hus och trappor. Alla skorstenar som smyckas ut för att dölja deras annars så trista, men nödvändiga funktion.

Även här så behövde man förboka för att få besöka det som numera kallas utställningen. Tidigare var det gratis och en del av parken. Med tanke på hur mycket folk det var där så förstår jag att de har fått begränsa. Men själva parken är fortfarande gratis och fri att ströva runt i. Härlig utsikt från högsta punkten!

                                          Hela Barcelona för ens fötter! Tyvärr var det soldis...

 Det kändes ju inte direkt säkert att klättra på vissa ställen där det inte fanns räcken att hålla i. Maken lyckades fånga en skräckslagen fru på bild; upp var lätt, men ner kom jag knappt! En bit ner fanns som tur var ett räcke på insidan att grabba tag i!

På långt håll, vid trappans mitt, ser man Gaudís berömda ödla som är avbildad på många souvenirer.

Casa Milá, eller La Pedrera (för att den liknar en stenhög) beställdes av Herr Milá efter att Herr Batlló fått sitt hus Casa Batlló färdigställt, lite längre ner på Passeig de Gracia. Han ville bräcka sin vän genom att låta bygga ett större hus.

Här Casa Batlló! Mycket vackert utsckad och mycket fantasifullt utsmyckad fasad. Interiören var öven den fantasieggande och mycket funktionell med väggar som kunde tas fram ur dörrar vid behov av avgränsning. Vilken människa! Tänk att få ta del av hans fantasifulla och smarta tankar! Kanske få ha honom som mattelärare?!

Barcelona - underbara stad!

Deet är tur att maken fyllde 50 förra året så att jag har haft något att skylla på för att kunna resa. Vi reste bort då och i present fick han ytterligare en resa! Det gäller att ta tillvara på tillfällena! Han valde själv destination och till min stora glädje blev det Barcelona. Denna vackra stad med oändliga saker att upptäcka!

Så 2 maj bar det av. Tidigt flyg för att ha del av dag på plats, jag gillar att utnyttja resan till max. Kanske inte så kul att behöva gå upp 04:30 för att flyget går kl 07:10, men vad gör det när det bär av till Barcelona?!

Enkelheten att ta sig från flygplatsen till Barcelonas centrum är perfekt! Ett stenkast från La Rambla, på Plaça Catalunya, stannade flygbussen och det var bara att gå två kvarter för att låsa in väskorna på Lockerroom! Välordnat och bra och bara fyra kvarter bort från lägenheten på La Rambla som vi hade hyrt. 

Att åka hemifrån på morgonen, där det var gråkallt och endast 5 grader varmt, för att sedan komma fram 3,5 timmar senare och det är 26 grader är ju helt fantastiskt!
Så här glad blev maken av värme, sol, hav och fantastiskt god mat!

                                      Bra verktyg fick han också! Behövdes till havskräftorna!



 Själv åt jag en så fint lagad torsk att t o m Gordon Ramsay hade blivit stolt! Dessutom på en bädd av spenat, så både god och nyttig alltså!

 

Den här snygging såg jag på bron ut på Maremagnum, var ju bara tvungen att ta ett foto! Många båtar ligger det i hamnen bakom..

Lördagens utflykt som hanns med var turer med bussar av typen "Hop-on-hop-off". Ett smart sätt att visa maken staden för att sedan kunna välja vad han vill se.

Söndagen bestämde vi skulle ägnas åt en lite längre tripp, nämligen till Montserrat. Bägge är vi höjdrädda, men jag tyckte nog att jag kunde vara lite kaxig eftersom jag redan hade varit där och trodde att det skulle kännas mindre den här gången.... Jojo, det går an att vara kaxig innan... Långt dit upp ska vi, precis där de två topparna möter varandra går linbanan in....

Det var på något darriga ben jag gick ut! Höll i mig precis lika hårt som 2003 när jag var här tillsammans med en kollega och 24 st elever.

 Klostret är känt för att ha Escolania, gosskör, en av de äldsta i Europa. Skyddshelgonet, Virgen de Montserrat ska enligt legenden ska ha visat sig första gången runt år 880.
Klostret har satts i brand i två omgångar av Napoleons styrkor och har fått återuppbyggas efter hand. Invändigt är det otroligt pampigt!

 Maken gör reklam för sitt förbund och hos mig sitter de undervisande takterna fortfarande i! Titta där, Pelle, ser du mosaiken? ja, jösses...

Men visst är väl mosaiken vacker? Ett riktigt konstverk! Så många ljus var tända och tändes till minne av nära och kära och för att tacka Montserrat för hennes insatser. Kön var lång in i klostret, bakom altaret, där Montserrats statyett bevaras. Många katoliker vallfärdar för att se denna svarta jungfru som sägs ha hjälpt så många.

 

Måste erkänna att linbanan tillbaka ner gick mycket bättre än att åka uppför. Dessutom var det ju lite roligt att vi hamnade i en grupp av nordiska grannar; vi var både norrmän, danskar och svenskar i kabinen på väg ner.

 

 

När man besöker Barcelona så blir det ändå så att det är en viss arkitekt som hela tiden snor åt sig fokus! Antoní Gaudi! Denne fantastiskt smarte geometrist som gjorde både vackra, ovanliga och otroligt smarta byggnader. Man måste ju ha skorstenar och då kan man lika gärna göra dem iögonfallande vackra, istället för fula som stryk! Tänk om fler tänkte som han gjorde!

Här några smakprov från Parc Güell. Mer Gaudí lär komma på bloggen!

 Till slut! When in Rome, do as the Romans borde väl betyda att man gör som spanjorerna när man är i Barcelona? Och det gjorde vi! Kändes lite syndigt att sitta och dricka cava till lunch! För 20 euros, helt ok cava!