tisdag 18 januari 2011

Kontinuitet och längtan

Vad svårt det är att hinna med allt man vill göra med den kontinuitet man önskar! Vill träna varje dag, vill uppdatera min blogg åtminstone några gånger/vecka, vill orka laga ordentlig mat varje dag (istället för te och mackor när man kommer hem sent)...
Varför ska det vara så svårt att hinna med allt man vill? Oftast kommer jag ju även hem sent, vilket inte gör mig så mycket nu när vi inte har någon som väntar hemma, mer än katterna! Och de väntar! ;-)Speciellt min Maya, hon ligger gärna på soffan och slöar i väntan på att vi ska komma hem. En riktig latmaya! ;-)
Just nu ä rhon i stort behov av en rakning, hon tänker absolut inte nedlåta sig till att låta mig göra det så det är väl bara att ringa veterinären och se till att få det gjort.. *suck*
En tanke slår mig: kanske blir det bättre så fort vi får tillbaka lite av det nordiska ljuset så att dagen blir längre och allt inte känns nattsvart när man kommer hem? Kan det möjligtvis hjälpa till lite att trädgården snart väntar på att jag ska börja pyssla om den.
Bläddrade ju i Allt om trädgård i helgen och hittade artikeln om Håkan och hans vackra rosor! Längtar något fruktansvärt efter sommar, doften av rosor, få rota runt i trädgården i jakten på den perfekta rabatten. Skulle äntligen vilja få min Hope for Humanity att växa!
Återigen viljan! Vill så mycket... Vill på jobbet, hemma, ute, inne...
Hur hinner man med allt man vill? Med kontinuitet?
Jag tror jag poppar lite popcorn och tittar på Bones istället....

lördag 1 januari 2011

Gott 2011!

2010 har nått sitt slut, ett händelserikt år har det verkligen varit! Nytt jobb och sonen som fyller 18 och flyttar hemifrån (=stor saknad)!Här med sin Bea! De tittar igenom det album som jag påbörjade för ett år sedan som ska sammanfatta hans första 18 år.
Det är svårt för en mor att förstå att ens barn har blivit så stor och nu, enligt lag, anses vuxen nog att klara sig själv. I mitt fall är det nog jag som har svårt att klara mig själv, svårt att släppa, även om jag försöker att inte vara den där mamman som alltid lägger sig i och som ger "goda" råd som den vuxne sonen inte har bett om.. ;-)
Eftersom jag dessutom fick nytt jobb, så kändes som om jag var tvungen att ändra stil, från den där tjejen som alltid går i jeans och t-shirt, till att någon gång då och då vara representabel och faktiskt ha dräkt... Sonen och jag drog dessutom iväg för att föreviga oss i en äkta studio med en riktig fotograf! En upplevelse både jag och min plånbok sent kommer att glömma! Sonen försökte faktiskt begränsa sin galna mammas habegär när hon såg alla fotona, men det var stört omöjligt. Jag som knappt kunde tro att det var jag på korten, stylad och allt som man blev.

För att inte tala om hur snygg sonen var på sina!Detta är ett av dem, det snyggaste har jag tyvärr på en annan dator.. Får lägga upp det vid ett annat tillfälle.
Jag tror faktiskt att vi bägge tyckte att det var lika roligt att få göra det här och att få göra det tillsammans! Jag var faktiskt mäkta stolt över att få åka dit med min son (försöker glömma att han behövde min underskrift eftersom han inte var 18 vid tillfället) och ta ett kort av oss två tillsammans! Det pryder nu mitt skrivbord.
Jag har tidigare inte varit så mycket för att sminka mig, men efter fotograferingen så har jag försökt att anstränga mig lite för mitt yttre. Tidigare var det bara mascara som gällde, nu (med ålderns rätt) har jag insett att det kan glätta upp vardagen lite att faktiskt lägga på lite skugga också. Sonen har ju tur att vara ung och fräsch än, en rakning så är han som en nyponros! Om det vore så lätt för en 43-årig, rynkig och mullig mamma!!!!!
Det är ju tyvärr en till sak som det nya jobbet har fört med sig. Fem kg extra som på beställning... Har skippat godis sedan 2 månader tillbaka, tagit mig i kragen när det gäller träningen igen.. But so far no results..
Att sitta stilla i bilen två timmar på morgonen, för att sedan göra detsamma på kvällen har inte varit någon höjdare. När man sedan kommer hem 19.30 så har orken att dra ut och springa inte infunnit sig. Inte heller att stanna till på gymmet så ofta som man borde.. Men nu går vi ju mot ljusare tider så mitt nyårslöfte för den här gången är att inte skippa träningen, jag vill ju må bra!
Ett annat löfte är också att ta tag i det här med att lära sonen att laga mat själv. Så en gång/månad får han stå ut med att mamma kommer och tvingar honom att laga någon rätt ;-)
Han vet inte om det än... Puss på honom!
För varför lägga ner en förmögenhet på att gå på restaurang när man kan laga så himmelskt god mat hemma? Gårdagens middag var helt underbar, med toast skagen och hummer till förrätt, oxfilé med potatiskaka och balsamicosås till varmrätt och efterrätten: semifreddo med nötter i kolasås! Ett vitt halvtorrt Gewurztraminer Gustave Lorentz till förrätten och Amarone Classico till varmrätten... Mums!

Vid tolvslaget var det naturligtvis dags för en klassiker: Veuve Clicquot! Skålen var i tankarna till Ricard och hans framgång i skolan under den här höstterminen som har gått. Jag hoppas att du ska få känna dig lika framgångsrik, glad och lyckad under vårterminen! Glöm inte att du är bäst! Grattis <3

tisdag 28 december 2010

Inspirera och låta sig inspireras

Letar febrilt efter matrecept till nyår, vill ju hitta något riktigt, riktigt gott att äta. Som om man inte hade fått tillräckligt med godsaker den senaste veckan... Puh! Säger då det, maskinerna på Actic bångnar under tyngden av all julmat och annat gott man har unnat sig (men se "godis" det äter jag inte längre)...
när jag sitter här och letar efter recept på något extra smarrigt, så slås jag av insikten att jag är mycket fokuserad på efterrätt. Om det har något att göra med att jag, sedan två månader tillbaka, inte längre äter godis (dvs sådant som man köper på godishyllan i affären i ren desperation på vägen hem från jobbet för att man är lite småhungrig eller för den delen sådant man brukar ha på lördagar)eller om det är den fokusering jag alltid har haft för det där lilla söta efter maten, det kan jag inte svara på. Av någon underlig anledning hamnar jag alltså alltid på efterrättsdelen:

Semifreddo med kolanötter
Passar till:
8 - 10 portioner Ingredienser
1 dl vatten
0,5 dl earl grey, teblad
1 tsk kanel
1,5 dl socker
9 st äggulor
4,5 dl grädde

Kolanötter:
1,5 dl socker
4 dl grädde
1 krm salt
2 tsk smör
150 g blandade nötter, rostade
Tillagning
En perfekt kombination, den subtila smaken av earl grey i semifreddon gifter sig väl med kola och nötter.
Semifreddo:
Koka upp vatten. Lägg i teblad och låt dra 4–5 minuter. Sila av teet, pressa det gärna för att få ut all vätska.
Blanda ner socker och kanel i tedrycken.
Vispa ner teblandningen i äggulorna och vispa tills det blir ljust och luftigt.
Vispa grädden och vänd ner i äggvispet till en slät blandning.
Häll upp i en form eller i portionsglas.
Ställ i frys tills semifreddon stelnat. Servera med kolanötter.

Kolanötter:
Värm grädden till kokpunkten.
Smält socker i en kastrull och låt det värmas tills det blir en gyllene karamell.
Slå grädden över karamellen. Det kommer koka häftigt. Låt koka ihop till en sås.
Tillsätt smör och salt. Rör ner nötterna.
Ringla såsen över semifreddon precis innan servering.

Vintips:
Vecchioflorio Marsala Superiore
(från Alltommat.se)
Mums, som Maria Montazami skulle ha sagt! Men den här gången får det nog vara utan "tassel" ;-)
Lägger ofta ut lite recept på Facebook, tycker det kan pigga upp vardagen med lite gott att "drömma" om. Kanske inspirerar det någon och ger ytterligare fler människor en njutning i form av matupplevelse (har man blivit gammal när man tycker det?).
Medan jag for runt på nätet och letade recept så hamnade jag på Fröken Humla's blogg och blev så inspirerad av läsningen om hennes sommardrömmar att jag helt kom av mig i mattankarna! Naturligtvis längtar även jag efter sommar och varmt, få gå barfota på gräsmattan och sitta bland mina rabatter och lukta på mina blommor (precis som tjuren Ferdinand)! Kommer på att vid den här tiden på året brukar jag börja titta efter fröer som jag vill skicka efter och då är raravaxter.com en given sida.
Snart är receptletandet ett minne blott (vad då, jag har ju det viktigaste: efterrätten) och kvar finns bara Rosenskära, Fingerborgsblomma, Brinnande kärlek, lavendel, solhatt och naturligtvis stormhatt. Där hittar jag en favorit: Red Wine(bilden lånad från raravaxter.com)
En slingerstormhatt med fantastisk mörkröd färg och mörkt gröna blad. Undrar just vad summan slutar på den här gången tro? Brukar alltid bli lite för dyrt när jag skickar efter fröer... Får trösta mig (eller maken) med att njtningen i trädgården blir desto större till sommaren!
Undrar just om jag ska återgå till receptletandet... Kalvfilé med balsamicosås, mandelpotatiskaka, skogssvamp och örtmarinerade grönsaker, kan det vara något tro?
Äh, jag kollar vidare på odla.nu istället!