Hösten närmar sig med stormsteg

Åtminstone känns det så ute, det blåser och luften känns lite kyligare än på länge.
Imorgon är det dessutom dags för att återvända till jobbet och vardagen för en vecka. Har inget emot att återvända till vardagen, men jobbet tyngs av sorgen av en förlorad kollega som i tisdags blev påkörd av en lastbil som gjorde att hon i fredags lämnade oss. En person som alltid hade ett uppmuntrande ord till övers för sina kollegor, eller som i mitt fall när jag lärde känna hennes om Globalkursledare, ett peppande ord om hur viktigt uppdraget var. Känns ofattbart och så orättvist!
Passar därför på att lägga ut en bild till minne av en person som delade med sig av sitt goda humör och sin stora empati.
Skickar med dig nyckelpigan, Agneta!