lördag 8 november 2014

Puh!

Vilken vecka det har varit! En sådan där vecka när man gör allt i sista stund och det känns som om man springer mot klockan hela tiden. Då känns det ganska skönt att det till sist är lördag och man kan göra något helt annat. Visserligen startade dagen med att jobba "ikapp" lite av det som inte hanns med i går och i förrgår, men sen har det varit frisk luft ute i trädgården som har gällt. Mycket har fått komma in för vinterförvaring, annat har lagts på komposten, det har tvättats och grejats. Så nu tycker jag att jag kan slöa resten av dagen. Jag gillar ju inte mörkret som infinner sig om hösten, så lite ljus är på sin plats!
En sista ros har jag också hunnit med att plocka in! Åtminstone tror jag att det är den sista, men man vet ju aldrig med detta milda väder, även om det har hotats med snö och kyla... Kanske får jag äta upp dessa ord? ;-) 
 
Det regnade lätt när jag var ute sista vändan, det gav lite glitter till rosen i blixtens sken. Känns trevligt med en så glittrig ros på sängbordet i novembermörkret.
En positiv sak är i alla fall att jag faktiskt har komit igång igen med träningen, visserligen bara i två veckor men det känns kul. En stund på löpbandet för att värma upp och Sh'bam i 45 minuter. Känns bra, det enda som inte kan låta bli att göra sig påmind är det där eländiga knäet... Men jag tänker inte ge mig! We shall overcome - mitt knä och jag!
 
Kan ju lätt erkänna att det är ett bra sätt att hålla modet uppe, det där med träningen! När mörkret faller på är ju soffan så himla varm och go att krypa ner i och den där mjuka filten fullkomligt skriker efter mig så fort jag kommer hem. Men efter ett par månader med soffsitt i flera timmar varje kväll är det rumpan som skriker åt mig att den inte orkar bli tillplattad längre, sittsåren är på ingång och låren skriker "pluffkärring" åt mig så fort jag går förbi en spegel. Så nu bävulen ska här tränas, mjukstartar med två gånger i veckan, men jag ska allt våga mig på tre så småningom så får vi se vem som skriker åt vem!! Ha!
 
Om någon är sugen på bio så kan jag rekommendera "Bröllopskaos". En fantastiskt rolig film som driver med folks fördomar, gjord av samme man som gjorde "En oväntad vänskap". Även den en film som fyller dig med en känsla av hopp om livet och det samhälle vi lever i! Att den sedan är på franska ger mig en extra kick! Älskar det franska språket!
                                
 


 

2 kommentarer:

  1. Det där med att rumpan skriker om att inte vilaj bli tillplattad känner jag igen allt för väl! Jag har inte vågat träna alls i höst eftersom jag har skadat ena benet men idag dammade jag faktiskt av crosstrainern med målet att våga mig på ett par korta pass till en början. Lite försiktig träning känns trots allt bättre än ingen träning alls - heja oss soffpotatisar "blink"
    Kram gittan

    SvaraRadera
  2. Ta det lugnt så du inte jobbar för mycket! Fast å andra sidan kan man ha sådana veckor ändå utan jobb. Det är skönt när de tar slut. November är verkligen inte en kul månad. Men snart kan vi sätta upp lite juleljus och då känns det lite bättre. Kram Anette

    SvaraRadera