Ljuva söndag

Sitter och tittar Kay Pollack i TV4's morgonsoffa. En sådan klok man! Känner att det är helt riktigt att lyssna på honom en söndag när jag i vanliga fall far runt som en tok och ska göra allt som jag inte har hunnit med i förra veckan och så göra i ordning allt för veckan som kommer. Det är ju sällan mindre saker som ska hinnas med i den kommande veckan som i den förra. Men med Pollacks kloka ord om tankens kraft så känns det faktiskt mycket lättare! Så den där söndagsågren ska nog få vänta ett par timmar till innan jag släpper fram den. Kanske lyckas jag hålla emot hela dagen, det vore skönt!

Idag ska Far firas! Denna dag då Far ska uppmärksammas lite extra... Kan känna samma sak som jag känner på Mors dag, mor och far är lika viktiga alla dagar, men det kanske är bra att det finns en dag när vi uppmärksamamr dem lite extra. Så idag blir det säkert strumpor, slipsar och lotter i stora lass utdelade landet över!

Efter att ha varit borta från hemmet torsdag-fredag så hittade jag "Allt om trädgård" på köksbordet när jag kom hem! Lycka!! Skönt att få drömma sig bort mot ljusare tider när det ute bara känns grå, grå, grå... Lycka är att i det gr¨å få sätta sig ner och njuta av bilder från en cottageträdgård med ett överdåd av blommor. Kan riktigt känna doften av alla rosor. Längtar efter mina English Garden, Crownpricess Margareta osv. Den senare som doftar helt underbart...

Med tanke på det Pollack sa, alldeles nyss på tv, så kanske jag ska tänka på att vilken tur jag har som kan längta efter ännu ett trädgårdsår! Och visst är det rätt! Det finns ju faktiskt människor som aldrig har chansen att få äga en trädgård eller hyra en...
Nu har det då blivit dags att se över veckan som kommer. Jag befinner mig mitt uppe i utvecklingssamtal och allt det medför. Erkänner glatt att det är trevligt att få träffa alla föräldrar till våra goa elever och få tala om hur det går för dem i skolan. Det är ju trots allt allmänt känt att ju äldre våra barn blir desto mindre berättar de om hur skolan fungerar.
Ha en riktigt skön söndag! Jag ska nog njuta lite till av sommarbilderna...

Äntligen fredag!

Så har då ytterligare en arbetsvecka gått och jag är ganska så nöjd med att den är förbi! Det har varit mycket och det har varit tudelat!! Måndag på min "vanliga" arbetsplats, tisdag i Stockholm på möte, onsdag förmiddag på besök på annan skola för att prata om FN och torsdag till fredag Stockholm igen på konferens.. Och inte bara det.. Strax efter att mötet i tisdags var slut så blev jag tillfrågad om jag ville delta i Skolfront och debattera med det "andra" fackförbundet och skolministern... Jösses! Hela magen knöt sig och jag bara stammade att det klarar jag aldrig av.. Men jag tackade till slut ja och så här nervös har jag aldrig varit i hela mitt liv. Åh, så spännande det var! Denna skolminister som vi så ofta har undrat om han verkligen vet något alls om skolans värld eftersom den bild han visar om skolan är så verklighetsfrämmande för verksamma. Honom skulle jag få möta i en debatt om vi ska ha väktare i skolan eller inte! Få chansen att säga till att jag tycker att vi ska koncentrera oss på att arbeta förebyggande och se till att alla barn blir sedda! Det kan vi ju bara göra om vi har fler vuxna i skolan! Att få tala om att vi varken ska ha väktare eller militärer (!) i skolan...
Måste erkänna att jag inte fick ner mycket mat igår innan det äntligen var över. Men de som arbetar med Skolfront var helt fantastiskt trevliga, det hjälpte. För att inte tala om den stöttning jag har fått från mitt förbund, allt från presschef till mina kollegor som också är förtroendevalda.. Nu så här i efterhand kan jag knappt fatta att jag ahr gjort det och att jag vågade! Vilken grej att få utmana sig själv! Det fanns stunder när jag bara ville lägga mig ner och vägra resa mig för att slippa!!
Mycket ville jag säga, men tiden var ju begränsad och jag tyckte ändå att jag fick mycket utrymme.. Ändå fick jag bara med hälften av allt som jag ville ha sagt..
För er som orkar titta på ett skolprogram så finns klippet här
Nu hoppas jag att det här var enda gången jag behöver genomlida denna pärs! Därför är det extra skönt med fredagskväll den här veckan!
Ha en fortsatt skön kväll!

Ågren

Så har då söndagen återigen gjort entré med allt vad söndag innebär. För mig så innebär det att jag måste börja se över veckan och inser då att "hur ska jag hinna med allt???". (bild lånad från nätet)
Ågren infinner sig, ältande och panik gör Ågren sällskap... Denna vecka så är jag bara två dagar på jobbet, eller "det vanliga jobbet", resten innebär fackligt arbete. En av dagarna på mitt huvudsakliga arbete så ska jag dessutom gästspela på en annan skola om FN (jättekul, men kräver en annan sorts förberedelse). Allt är jättekul, annar skulle jag inte åta mig uppdragen, men det innebär alltid att jag får dåligt samvete för att mina elever får vikarier som inte kan språket de ska undervisas i, samt att det ofta är samma elever som drabbas... Samtidigt så innebär det alltid extra arbete att vara frånvarande för (trots löneavdrag) så måste jag förarbeta och efterarbeta, dvs det enda jag inte gör är att vara på själva lektionen.
Innan det vart alltför panikartat i hemmet så tog vi en lång skön skogpromenad. Vilken livskvalité att bara kunna gå ut från hemmet och ha skogen ca 500 m bort från knuten!

Överallt vittnar naturen om att hösten har tagit över och att vintern är nära förestående. Jag hoppas verkligen på en kall och snörik vinter, så att våra barn kan få uppleva hur mina barndomsvintrar faktiskt var. Minns tydligt de snöhögar min morfar plogade ihop bakom hemma vid stallet, som jag byggde snögrottor i eller åkte pulka utför! Så ska vintrarna vara.

Skogen här hemma bjuder fantasin på fest varje gång man tar en tur. Här är det en gren som har blivit helt mossklädd och får fantasin att ta fart. En ödla, kanske?
Det är fantastiskt att vandra i denna mossklädda skog och njuta av tystnaden. Det enda som bröt tystnaden var ett par fåglar som kalasade på kottar och förde ett himlans liv högt uppe i grantopparna. Det gällde att akta sig för det var fullt krig och kottarna yrde. Maken och jag försökte få bilder av dem men det var farligt att stå rakt nedanför då kottarna föll bara någon meter från oss.

Visst är skogen trolsk? Jag tänker ofta på att om någon hade talat om för mig som liten (då man tvingades med ut i skogen i tid och otid) att jag en dag som vuxen skulle gå runt i skogen och vara lyrisk över de olika mossorna som växte på stenar, träd och mark så skulle jag ha trott att den människan var knäpp. Men tiderna förändras och vi med den!

Se bara så vacker sten, tre olika sorters mossa räknade jag till plus toppen full av skogsstjärna med knopp!! Nu?? Blommar inte den på våren?
På tal om livskvalité så måste jag bara länka till Beas blogg så att ni kan se vad hon såg på väg hem från jobbet i fredags.
Ha en skön söndag!