måndag 2 maj 2011

Att hitta tillbaka

Hur gör man när mörkret och paniken griper tag i dig? När allt du trott på ställs på sin spets? När du inser att tilliten, som du trots allt hade, flög sin kos i det ögonblick sveket hände... Att diskussionerna om att det värsta skulle hända och hur jag skulle reagera då blir helt irrelevant i det ögonblick det befarade inträffar...
Anser mig vara en principfast person med bägge fötterna ganska stadigt på jorden. Har insett att mina principer kan ruckas på om behovet finns...
För vem är jag att döma ut nio år av mitt liv? Nio år som naturligtvis både har bestått av glädje och förtvivlan, såsom livet är.
Jag har många gånger sagt till mina elever att man måste kunna reflektera över sitt eget ståndstagande och sina egna åsikter, att allt inte är svart eller vitt. Nu får jag leva efter det själv och jag känner att jag vill ge det en chans, vill inte tro att det är över, precis som jag tänkte under de dagar det pågick.. Det är inte det som är problemet...
Jag ser att han är ärlig och att även han mår dåligt av det som hänt, men frågan för mig är: hur gör jag för att mota bort rädslan av att det kan hända igen? Hur motar jag bort paniken????
Jag vet att man aldrig kan garantera saker och ting som händer i framtiden, har alltid sagt det i alla sammanhang, men nu är jag livrädd och vill ha garantier jag vet är omöjliga att begära av någon...
Rädslan ligger som en knut i magen som skaver och skaver...
Vill tro, vill hitta tillbaka, vill tro på det jag ser i hans ögon, tro på hans förtvivlan över att han inte kan vrida tiden tillbaka och få det ogjort..
Hur blir jag trygg igen? Hur motar jag bort hans rädsla över att jag ska "ge igen"?
Alla drömmar som vi har, går de att bevara? Kan vi hitta tillbaka?


- Posted using BlogPress from my iPad

3 kommentarer:

  1. Man får nog helt enkelt bara ta en dag i taget.....men jag förstår din känsla, även om jag inte upplevt just den.....Det handlar nog också om hur man är som person. Själv har jag nog väldigt svårt att lita på någon igen om man har blivit sviken på något sätt, men det är ju jag...KRAM! /Anette

    SvaraRadera
  2. Vill du ...så ta chansen att tro igen. Finns det bara hopp och kärlek så kan det verkligen fungera.Min älskade man och jag hittade tillbaka igen och nu har vi det hur bra som helst.

    Bamsekramar från mig

    SvaraRadera
  3. Finns kärleken så kommer så är jag övertygad om att tilliten kommer tillbaka även om det tar sin lilla tid att bygga upp den. Finns kärleken ...ge det en chans.

    Bamsekramar från Susanne (f.d Manitou)

    SvaraRadera