Varför har juni alltid så bråttom?

Det känns som om det var alldeles nyss som det var april och jag längtade efter sol och värme och det kändes verkligen som om sommaren aldrig tänkte komma. Så kom maj och med det lite värme. Helt plötsligt blev det så juni månad, intensivt på alla sätt och vis och så nu är det sista juni?! Hur gick det till? Jag skulle önska att just juni månad gick långsamt så att sommaren sträckte ut sig en aning. Visst, juli är, även den, en härlig månad, men efter den kommer augusti och då är snart sommaren över.

Pessimist? Kanske lite, vi får väl hoppas på en lång och varm sensommar...

I och med att juni bara sprang förbi så har jag knappt hunnit med att få ordning i trädgården, bara klippt gräs och hunnit rensa lite... Det där med att ge växter näring och ny jord som jag hade tänkt mig har jag absolut inte hunnit med. Kanske kan semestern erbjuda tid till det? 

För visst skulle mina små raringar behöva lite ny jord. Jag har rosor som trots att de bara är en näve hög, förtvivlat slänger ut en liten knopp här och där, de skulle verkligen behöva växa till sig lite. Får varken Coutberth Grant eller Hope for Humanity att växa.... Inger ju inte mycket hopp för rosorna, i alla fall....

Rosen Leda och Mme Plantier blommar för fullt, de sitter i lite bättre jord än de övriga. Leda är ju så fantastiskt vacker med sina mörkt röda knoppar som sedan övergår via rosa till vitt. 

                                     

                                     

Lite lek med kameran måste det ju bli en dag som denna, när regnet har flödat och lämnat vackra droppar på funkians blad. 

                                     

   

        

Har funderat på att skaffa ett makroobjektiv, men det har inte blivit av. Har inte blivit riktigt övertygad ännu, hittar inget som egentligen har den närgräns som jag kunde få med mina förra digitalkamera, Z Dimage, där kunde jag krypa så nära som 1 cm och få fantastiska närbilder på mina blommor, insekter mm. Nu förstorar jag ofta med de appar jag har på paddan då närgränsen är ca 95 mm... Det funkar ju också, men ger inte de klara bilder jag vill ha. 

Tydligen är det en klagodag idag, får försöka skärpa till mig!

        

Nina Weibull är verkligen en trogen ros som, år efter år, bara blommar med sådan kraft utan speciell skötsel. Den står på otroligt mager jord, fryser ofta ner och får börja om "från början" men det verkar inte bekomma denna starka dam! Häftigt! En dam i min smak!