Mulet

Äntligen lite mulet! Jag törs knappt säga det för då kommer väl regnet och slutar aldrig. Trädgården behöver verkligen regn! Vattnade igår kväll, men det hjälper ju så lite.
Måste erkänna att jag känner mig lite mulen inombords själv... Att komma tillbaka efter en sådan resa som jag fick göra till Geneve och Geneveskolan och dimpa ner i verkligheten igen, där man är mamma till en tjatig tonåring som bara ser sina egna behov och inget annat existerar, fru till en hårt arbetande man som aldrig säger nej till jobbet och driver sig själv mot en säker hjärtattack (så känns det i alla fall)och sedan sitta med semester ensam och inte känna sig behövs och viktig.. Snacka om platt fall! Det går inte att jämföra med att ha fått vara med i FN-huset och träffat människor från hela världen som jobbar hårt för mänskliga rättigheter.. Ska absolut inte gnälla, man kan inte ha det bättre! Måate bara erkänna att jag saknar farten, kunskapsinhämtningen, mötena, kamraterna från Geneveskolan och känslan av att göra något viktigt!
Tur att jag har trädgården att trösta mig med och en sådan här dag är perfekt för att städa ikapp det som har försummats under de varma dagar som har varit.
Måste bara visa en liten tröst som jag köpte mig igår (faktiskt ingen växt till trädgården den här gången):

Vill inte erkänna det men jag kan vara en riktig materialist ibland, vilket jag har lite svårt att förstå, det går inte riktigt ihop med resten av mina värderingar..
Trädgården, då? Jo, min "gula" pion har slagit ut. Gula inom situationstecken för att den är allt annat än gul:

Mitten möjligtvis! Sorten är såld som Primevere.. När jag söker på nätet så stämmer utseendet överens med namnet, so far so good! Men bilden som satt på när jag köpte den liknar inte alls. Den var mer lik en svavelpion i utseendet och det var därför jag köpte den, svavelpioner är sååå dyra. Ska inte klaga, för jag tycker den är otroligt vacker! Bara att bilden inte stämde överens..
Jämför med jättenattljuset bakom:

Jag har två vita sorters pioner och den vita som kommer från min mor har nu slagit ut! Som tur är det inte samma som Festiva Maxima, någon som vet vad sorten heter?

Beundrar så min gammaldags rosbuske som påminner om barndomen hos mormor och morfar. Den öppnar sina princessrosor som små rosa bakverk som sedan övergår i nästan vitt:



På tal om bakverk så pryder en riktig tårtsöt ros trappen vid huvudingången. Vet tyvärr inte namnet på den heller, den fanns här när jag flyttade hit för snart 7 år sedan. Har vårdat den ömt! Den doftar svagt av "söt" citrus.